Wednesday, March 22, 2017

10 53S 017 56W

MAGNETKOMPASSEN är navigatörens viktigaste och äldsta instrument, den delas
in i luft och vätskekompass, så inleds kapitlet om magnetkompassen i vår
gamla Navigationsbok Bolling/Holm från 1956.
Alla som läst någon form av navigationskurs kan väl minnesregeln :
När man söker det rätta, använd rätt tecken, när man söker det orätta,
använd orätt(dvs ombytt) tecken.
Man anser att den inbördes graden av riktighet mellan kurser och bäringar
är:
Rättvisande (K) –magnetisk (Km)—kompass (Kk)
Inte så komplicerat att använda en magnetkompass,det som var komplicerat
med magnetkompassen och som vi hade en hel kurs i, var Kompassens
kompensering, olika magnetfältpå tvären och längden som det skulle
kompenseras för, ett ruggit torrt ämne som vi tack och lov aldrig behövt
använda oss av.
Gyrokompassen en ganska finurlig snurra som gjorde styrmännens jobb
enkelt,en korrekt och tillförlitlig kompass som inte behövde mycket
omsorg. På var bryggvinge fanns det en gyrorepeater och en rutin var att
man pejlade bäringen till solen när den var med 2/3 av sin diameter från
horisonten för att bestämma eventuellt gyrofel.
Så under tiden man beundrade den vackra solnedgången kunde man också
förena nytta med nöje. Vilket härligt jobb det var.

3 comments:

  1. så sant! rätt e rätt och fel e fel! Gäller i allt:-)

    ReplyDelete
  2. Ja när man läser er blogg så kommer minnena tillbaka, Ett inte så trevligt minne där magnet kompassen hade huvudrollen utspelade sig ombord på ms Carina,(gamla Maria Gorthon) uppe i Bay of Fundy, Canada juletid 1975. Efter att pejlrörets skruvpropp till färskvattentanken inte skruvats tillbaka av Timmergubben och när isproppen tinat efter minusgraderna i Thunderbay, så sprutade vatten upp och över eltavlan i maskin vilket resulterade i major blackout. Då rullade orkanen Orvar in när vi låg och skvalpade utan maskin. Efter viss möda och bypassing av system fick svartfötterna igång propellern och nödstyrningen. Men inte gyron så det blev att titta upp i periskopet till monkyisland där magnetkompassen satt. Så tryckte vi röd och grön knapp och försökte hålla kurs mot vågorna i orkanen. Efter två dygn kom en norrbagge ms Fernbank, och gav oss hyfsad position men trots det styrde vi fel och i beckmörkret rände båtfan på land med totalförlust. Vi gick i livbåtarna men alla klarade sig iaf och hem kom vi lagom till tomten. Men utredarna blev intresserade av magnetkompassen och varför det blev så fel. Efter ett besök på två systerfartyg visade det sig att stenen som nålen vilar på inne i kompassen vätskefyllda (hick) hade spruckit och samma historia på reservkompassen. På båda fartygen!! Mao var det stor sannolikhet att Caritas kompasserna varit behäftade med samma problem. Uppföljning, kontroll, rutiner, bitter erfarenhet ökar chansen till att livet ska bli lite lugnare. Sail safe my friends!

    ReplyDelete