Tuesday, February 21, 2017

Så kan det bli

Vi skulle just sätta avgångstavlan idag och skriva ”Avgång Cape Town torsdag morgon 09.00”...men så upptäckte vi imorse att gasolflaskan som byttes för två dagar sen var slut! Inte bra var har den gasolen tagit vägen?
Vi bestämde oss för att kalla hit en expert i ämnet och tydligen är de attraktiva män/kvinnor här i Cape Town, för vi får ingen hjälp förrän fredag kl 12.00. Bara att gilla läget, äta på resturang och titta på nästa väderfönster för ett avgångsdatum.
-->
Vi är mycket glada för att det hände nu, i en hamn med alla möjligheter och inte mitt ute på oceanen. Gasol är inte att leka med, god bless us.

Sunday, February 19, 2017

Mer dramatik i Cape Town Harbour




Igårmorse vaknade vi av att det luktade brandrök, konstigt nog luktade det som en brand av trä. När vi öppnade dörren och tittade ut såg vi en bit bort, på andra sidan om piren där fiskebåtar kommer och går, att det bolmade upp rök från en av båtarna. Det är stora fiskebåtar kanske 100 meter långa, de brukar komma från Kina eller Sydkorea. En kraftig rök steg mot skyn och vi hade tur för vinden låg inte på åt vårt håll, men däremot var det så kompakt rök att det skuggade vyn över Taffelberget. Det var räddningstjänstfordon uppradade på kajen och såsmåningom kom en bogserbåt och låg utanför för att kyla ner skrovet med strålen från flodsprutan. Detta har nu pågått i mer än ett dygn, vi kunde igåreftermiddag fortfarande se brand ombord, man gjuter inget skum över båten, man är inte ombord och bekämpar branden, man använder helt enkelt metoden LSB, låt skiten brinna.  

Vi har inte hört om att någon blivit skadad, vi får hoppas att alla hann ta sig iland helskinnade, inte så skoj om en sån här brand utvecklas när de är till sjöss.

Saturday, February 18, 2017

APT 2 -17

APT 2/2017

18 feb 2017
Deltagare: Två kaptener
Plats: RCYC Cape Town

Minnesanteckningar från arbetsplatsmöte 2/2017

Verksamhetsgenomgång:
Under veckorna som gått sedan besättningen i januari åter samlades på Anastasia, har besättningen jobbat hårt med att färdigställa många små och stora projekt. Dessutom har en expedition till Krugerparken gjorts med inresta gäster från nära och kära kretsen i Göteborg. Två fantastiska veckor tillsammans, mycket skoj och mycket äventyr.

Verksamhetsplanering:
Verksamheten fortgår nu enligt plan.

Arbetsmiljö:
Under redovisningen av det gångna årets handlingsplan i det systematiska arbetsmiljöarbetet, kan konstateras att 2016 varit ett skadefritt år och att planerna i princip kan användas även för 2017. LSO har gjort ett gott arbete med både arbetsmiljöarbetet och genom aktiva skyddsronder.

Mitt under mötet inkommer då en rapport från en av kaptenerna, som vid arbete i sittbrunnen slagit pannan i ett på biminin fastsatt beslag, med händer och panna fulla med blod får mötetets sista punkter bordläggas och mötet avslutas. Sjukvårdsansvarig styrman skyndar sig efter förbandslådan, när blodflödet stoppats vidtar sedan en besiktning av skadan. Jacket som är cirka 10 cm ovanför ögat bedömmes vara cirka 25 mm lång och i behov av suturering varför en del av håret behövdes rakas bort. Inget är främmande för sjukvårdsansvarig och det hela avlöpte väl och sk. butterfly-tejp användes istället för nålsuturen. Kapten ordinerades vila på eftermiddagen.

Utförlig rapport kommer att sammanställas i blankett för arbetsskada A 12 med bifogad foto i bilaga A13, allting kommer ASAP skickas till LSO med cc till HSO.

-->
 Trevlig helg önskar de två K


Friday, February 17, 2017

Resfeber

Ni vet den där drömmen man kan ha ibland, att man skall med tåget men ingenting är packat, man springer som en galning och försöker packa, men hela tiden kommer det något som distraherar. Ja det låter ju konstigt men lite av den känslan har jag nu. Post-it lappar och långa listor fylls på och bockas av. Det var längesen vi behövde bunkra för en så här lång period, nu räknar vi två månader utan vettig påfyllning av förråden förutom fisk då.
Tankarna snurrar iväg fortare än fort -Hur mycket kaffe brukar vi göra av med på en vecka? Toapapper? Ris? Man glömmer lika fort som man kommer in i hamn.


Men nu vill vi verkligen iväg, att få sätta segel, koppla på autopiloten och bara fräsa iväg. Komma ner i lugnet,  bokhyllan är fylld av ett lass med nya olästa böcker, och nerladdning av bra radioprogram pågår. Snart så.

Vet ni föresten var den här bilden är tagen?

Wednesday, February 15, 2017

Bushwalk


Väckarklockan ringde, det var mörkt ute, kändes ruggit att stiga upp så tidigt som fem, vi är ju ändå pensionärer. Men ju närmare huvudbyggnaden vi kom desto piggare blev vi när vi kände kaffedoften. Vi åkte iväg i den lite småkalla gryningen, på väg på vår första bushwalk, två guider ett gevär en käpp och åtta personer. Vi hade inte kört långt förrän vi fick syn på åtta lejon som stod vid den dammiga grusvägen och väntade på grön gubbe, eller nåt annat. Vår guide berättade att de är lika rädda för oss som vi för dem, inte springa bara titta, lejonen gjorde det samma fast med lite större dignitet.

Sedan närmade vi oss floden och vi fick instruktioner att följa, fick lära oss lite tecken man har för att klara sig i bushen. Vi travade iväg på en lång tyst rad, lite spänd stämning. Guiderna turades om att förmedla kunskap om bushen, dess invånare och dess natur.

Bland annat fick vi lära oss att den här rackaren som här har en liten unge bredvid sig är uppe på land hela natten och äter gräs, tuggar och tuggar, sen strax efter gryningen så måste flodhästen ner i vattet och då springer den rätt ner över stock och sten och människa om människan råkar stå ivägen. Som vår guide informerade oss "a killing machine", det farligaste djuret helt enkelt.

När Elias vår guide skulle berätta om allt man kunde  använda Aloeveran till fick allas vår kapten den stora äran att vakta både oss och geväret. Till sist fick vi lära oss hur man röker elefantbajs, det ni, tar bort huvudvärk och rensar näsan i ett kick.
Fan trot sa pessimisten.


Tuesday, February 14, 2017

Anna by four



Ja många smeknamn har jag fått genom åren, att ha ett dubbelnamn bäddar för att bli kallad något annat, men "Anna by four" det var något nytt.

Safarituren eller vår expedition som vi kan kalla den, bokades genom en Africabudgetsafaris, det kändes väldigt välorganiserat och lättillgängligt redan från början, vi kunde plocka ihop det vi var intresserade av, antal dagar och efter en mejlkonversation på 12 mejl och ett kreditkort, så var det hela klart. 
Vi åkte med ett bolag som heter Viva Safari, och efter den spännande tågresan till Johannesburg och en natt på en lodge i närheten blev vi hämtade på fredagmorgon. 
"Anna by four" ropades in i den bussen, 
"Anna by four" imorgon har ni detta schemat, 
"Anna by four" middagen blir klockan åtta. 
Vi var en liten grupp som hängde på alla aktiviteter i en  välsmord organisation. Vi behövde aldrig stå vid långa incheckningsdiskar, aldrig visa våra pass,  allt var förberett.  Det enda vi behövde ta ansvar för var bushens regel nummer ett; aldrig springa, då är man ett lättfångat byte.
Vi har njutit av natur, djur och ännu fler djur. Fem dagar gick fort, tre nätter i tält, vi överlevde.
Yes ! Va kul det var "Anna by four" all good.




Saturday, February 11, 2017

APT i bushen

Eftersom vi är på en safariexpedition har kapten skjutit på lördagens APT och tillsammans med besättningen studerat djurens gruppdynamik.
Här kan man se en flock lejonhonor som håller möte, enligt guiden var de hungriga och ligger här och planerar för dagens jakt.
Här kan man se babianflockens kapten, han har placerat sig på en bra utkikspunkt för att skrika ut och varna sina kollegor när fara hotar, lite som ett skyddsombud.
Kudu-flocken håller samman och äter så mycket de kan innan solen blir för stekhet och de måste söka skydd.

Till slut har vi girafferna som under tiden de idisslar kan ha god utkik över omgivningen, och fundera lite på livet.

Trevlig helg önskar Expeditionsteamet: