Sunday, March 26, 2017

6 03S 024 59W

APT 5 /2017

25 mars 2017
Deltagare: Två kaptener
Plats: Sydatlanten

Minnesanteckningar från arbetsplatsmöte 6/2017

Verksamhetsgenomgång:
Under veckan som gått har Anastasia seglats i sakta mak NW i Sydatlanten,
spinnackern har varit satt dag som natt, besättningen njuter av den
stillsamma seglingen och äter, läser och sover.

Verksamhetsplanering:
Ag Plan presenterade en sammanställning av offerterna från olika marinor på
Trinidad och södra Grenada, enligt försäkringsbolaget är dessa godkända.
Utfallet av undersökningen pekar på Trinidad, Chaguramas och kontakt har
tagits med marinan via e-mail.

Arbetsmiljö:
Det har inkommit en rapport till LSO om en sk.nästan-olycka. Incidenten
utspelade sig efter mörkrets inbrott, vid kvällens TV-tittande, som nu
p.g.a värmen avnjutes utomhus. Plötsligt kommer en stor, uppskattningsvis
30 cm lång flygfisk farande och nockar sig själv mot däck men fortsätter
trots detta rätt in i sittbrunnen och landar sånär på datorn och/eller de
två kaptenerna. Flygfiskarna har en kraft att räkna med, kanske hjälmfrågan
åter kommer på tapeten.
Händelsen är inrapporterad i förbättringssystemet H2O, med automatisk
uppföljning till HSO.

Övriga frågor:

Festkommitén håller möte i direkt samband med detta mötets avslut,
förberedelser för JRS fest.

Flera besättningsmedlemmar har höjt rösterna med anledning av en önskan om
Internet ombord, Man hävdar sitt behov av Facebook Twitter och Instagram.
Detta är en normal förmån på alla svenska båtar fortsätter man i sitt
upprop. Mötets ordförande tar nickande till sig denna önskan och drar ett
djupt andetag innan hen fortsätter utläggningen om satellittelefonen som
idag finnes, och i stort sett endast klarar att skicka en textbaserad massa
för en rimlig peng. Denna Satellittelefonen tillsammans med Inmarsat C
utgör förövrigt Anastasias säkerhetsutrustning och är primärt ej anskaffad
för Internet-surf. Men tillägger hen att önskemålen är noterade och skall
naturligtvis behandlas i sedvanlig ordning.

Trevlig helg önskar de två K

Saturday, March 25, 2017

7 36S 023 6,8W

Bryggan, styrmännens arbetsplats, bemannad dygnet runt till sjöss, på
natten endast upplyst av kompassens svaga sken. Autopiloten påkopplad, som
styrman gick man sen långsamt från sida till sida,dels för att hålla sig
vaken och dels för att ha koll på horisonten. Ibland står man och hänger
framme vid ventilerna, kanske byter några ord med utkiken. Ville man ha en
kopp kaffe fanns det oftast en kaffekokare på akterkant av bryggan, och
alltid en öppnd burk kondenserad mjölk.
Det var ganska sparsamt med instrument på de gamla bryggorna. Det var
ratten med kompassen framför och roderlägesvisaren uppe i taket, en radar,
maskintelegrafen, VHF och gränsvågen med nödmottagaren som automatiskt
öppnade vid nöd, kallades för göken. Kikarna var placerade på förkant så
man lätt skulle hitta dem i mörkret.
På vissa båtar fanns det ett brandövervakningssystem från lastrummen, det
bestod av ett rör från respektive lastrum med en liten fläkt som sög upp
luft, i det lilla röret fanns en bit ullgarn. När man tittade in i tratten
framför kunde man då se om ullsnöret rörde sig, då var det rökfri luft som
kom ifrån rummen.
På akterkant bryggan var navigationshytten, avskärmad med svarta gardiner
som drogs för på kvällen, i navigationshytten låg skeppsdagbok och aktuellt
sjökort framme på bordet. De viktigaste instrumenten kronometer och
sextant förvarades här, kanske det fanns en radar här också, och vi får
inte glömma radipejlen och den gamla DECCA-mottagaren.
En brygga av idag liknar mer en övervakningscentral, skärmar högt och lågt,
ergonomi finns med i tanken när bryggan designas ,Navigatören sitter i
bekväma stolar med både elvärme och en liten fläkt om man blir för varm i
häcken. Inte som förr då det fanns en stol på bryggan nämnd lotsstolen och
där skulle tamejfan ingen sitta, så det så!

Friday, March 24, 2017

7 42S 020 51W

RADAR
Radarn utvecklades under andra världskriget. När vi började till sjöss ca
25 år efter den första radarapparaten tillverkades fanns den på så gott som
alla fartyg, sen var det alltid upp till kapten ombord om den skulla vara
på eller av. Ja trot eller ej men det fanns fortfarande hos en del skeppare
en slags misstänksamhet mot användandet, de trodde kanske att man skulle
sluta att titta ut med sina egna ögon.(!)
De första radarapparaterna vi kom i kontakt med var skärmen helt enkelt
katodstrålerör som hade en plexiglasskiva ovanpå med ett antal paralella
linjer infrästa, samt en 360 grader skala runt om. Med linjalen kunde man
läsa av styrbordsvinkeln, och med en variabel avståndsring kunde man läsa
av avståndet. På dagen skyddas radarn från dagsljuset av en stor svart
tratt som man kikade ner i , om man var lång tillräckligt....Om man behövde
plotta fartygets rörelse för att se om det var kollisionsrisk fick det ske
på ett speciellt papper bredvid. Man gjorde en typ av vektorberäkning.
Nymodigt kändes det när man fick en reflekterande glasskiva ovanpå radarn
där man med en vaxpenna kunde plotta direkt på radarn, true motion radar
och dagsljusskärm kom sedan som en utveckling till styrmannens glädje,
slut med tratt-tittandet.
När US plötsligt ställde krav på ARPA (automatic radar plotting aid)radar
till fartygen fanns fortfarande ingen standard och det blev mycket upp till
utvecklarna /tillverkarna.
Radarn av idag är oftast inte en enskild apparat utan är integrerad med
resten av bryggutrustningen eller som på segelbåtar tillsammans med
plottern, ibland kan det kännas som det finns hur mycket information som
helst på skärmen, alldeles för mycket info för användaren att utnyttja till
fullo.
Som avslutning tänker vi tilbaks på SVEA-radarn, enkelheten själv....för
den känner väl alla till?

Thursday, March 23, 2017

09 26S 019 18W


Vi är inne på tredje dygnets spinnackersegling, vinden är så svag att det
enda som kan få oss att utan propellerns kraft drivas framåt, är just att
sätta det största och lättaste segel vi har. Dygnet runt har den hjälpt oss
en bit framåt, vi hade nästan glömt hur bekvämt det kunde vara att
långsegla efter Indiska Oceanens vilda och äventyrliga framfart i höstas.
Naturligtvis går det inte fort, men rekorden är redan satta. Det ger oss
istället tid att ligga bekvämt ute i sittbrunnen och reflektera och fundera
samt att minnas, det är som om hjärnan plockar fram gamla goda minnen åt
oss. För att sedan dela med oss av de goda minnena kanske vi plockar fram
en bok och läser vidare om ämnet. Det är härligt att se att våra minnen
också kan inspirera våra läsares minnen.

Wednesday, March 22, 2017

10 53S 017 56W

MAGNETKOMPASSEN är navigatörens viktigaste och äldsta instrument, den delas
in i luft och vätskekompass, så inleds kapitlet om magnetkompassen i vår
gamla Navigationsbok Bolling/Holm från 1956.
Alla som läst någon form av navigationskurs kan väl minnesregeln :
När man söker det rätta, använd rätt tecken, när man söker det orätta,
använd orätt(dvs ombytt) tecken.
Man anser att den inbördes graden av riktighet mellan kurser och bäringar
är:
Rättvisande (K) –magnetisk (Km)—kompass (Kk)
Inte så komplicerat att använda en magnetkompass,det som var komplicerat
med magnetkompassen och som vi hade en hel kurs i, var Kompassens
kompensering, olika magnetfältpå tvären och längden som det skulle
kompenseras för, ett ruggit torrt ämne som vi tack och lov aldrig behövt
använda oss av.
Gyrokompassen en ganska finurlig snurra som gjorde styrmännens jobb
enkelt,en korrekt och tillförlitlig kompass som inte behövde mycket
omsorg. På var bryggvinge fanns det en gyrorepeater och en rutin var att
man pejlade bäringen till solen när den var med 2/3 av sin diameter från
horisonten för att bestämma eventuellt gyrofel.
Så under tiden man beundrade den vackra solnedgången kunde man också
förena nytta med nöje. Vilket härligt jobb det var.

Tuesday, March 21, 2017

11 01 S, 015 55W

KURS OCH DISTANS, två viktiga parametrar när man för sitt bestick i
sjökortet.
Distansen är lika med fart x tid.
För länge sen t.om före vår tid hade man ett timglas och en tvärstående
bräda (skädda) där det satt fast en logglina, skäddan fick löpa ut akter om
båten till sanden runnit ut ur timglaset, då greppades logglinan och man
läste av hur många knopar som löpt ut.
När vi började segla till sjöss fanns SAL trycklogg och Walker´s släplogg
på alla båtar, tryckloggen bestod av ett pitoltrör som riktad föröver
registrerade trycket och överförde det till fart och distans uppe i
navigationshytten som låg akter om själva bryggan. När sjöresan påbörjades
i samband med att lotsen gick iland, sattes loggen, d.v.s pitotröret
trycktes ut ifrån maskinrummet.
Ibland sattes även släploggen som helt enkelt var en liten propeller i
änden på en lina. Den hängdes ut i aktern och snurrade efter fartyget,
dess rörelse överfördes till ett distansräkneverk som utkiken gick ner på
poopen och läste av var fjärde timme. Principen för släploggen använder de
flesta segelbåtar fortfarande men propellern eller det lilla paddelhjulet
sitter under skrovet istället för att släpas efter båten.
Det fanns ytterligare ett sätt att ta reda på distansen, och det var genom
att från maskin erhålla uppgift på hur många varv maskin gjort sedan
midnatt och genom vetskapen om propellerstigningen kunde man räkna ut
distansen, detta sätt var mycket påverkat av lastkondition och väder.
Dock tror vi t.o.m att Vaxholmsbolaget och liknande skärgårdsrederier
hade noterat antalet varv på maskin mellan olika fyrar och prickar för
säker(?) gång i dimma.
Idag har sjömannens liv blivit enkelt, vi kan tack vare GPS teknik sätta av
vår sanna position hur ofta vi vill, tack för det.
.

Sunday, March 19, 2017

12 19 S 011 48W

APT 5 /2017

18 mars 2017
Deltagare: Två kaptener
Plats: Sydatlanten

Minnesanteckningar från arbetsplatsmöte 5/2017

Verksamhetsgenomgång:
Under veckan som gått har Anastasia besökt den engelska ön St Helena, en
fantastisk annorlunda och spännande plats på vår jord som kaptenerna för
alltid kommer att minnas.

Verksamhetsplanering:
Ag Plan har på anmodan av ledningen, tagit in offerter från marinor där
Anastasia på ett tryggt sätt kan förvaras på land under nästa vistelse i
Sverige, vilket sammanfaller med orkansäsongen i de Karibiska farvattnen.
(Maj-Oktober). Ag plan skall lägga fram ett beslutsunderlag med en
kostnad/benefitanalys på nästa APT.

Arbetsmiljö:
Arbetsgruppen HåHåJaJa har haft konstituerande möte. Då hållbarhetsarbetet
är mycket omfattande har Ag beslutat att i första hand fokusera på den
globala upphandlingen av hållbara vindar, vilket är prio ett.
En tolkningsfråga är begärd om betydelsen av hållbart fiske, syftar man då
på om utrustningen är hållbar eller själva fisken? eftersom den fisken som
eventuellt fiskas håller besättningen vid liv men blir s.a.s en förlust för
fiskepopulationen. Talar vi om överfiske, kan knappast en segelbåts
konsumtion omintetgöra hållbarhetscertifikatet.

Övriga frågor:
Trivseltanten påminde mötet att om cirka en vecka (beroende på utfallet av
HÅ upphandling av hållbara vindar) kommer besättningen på skutan att korsa
Anastasias gamla kurslinje från år 2010-seglingen Rio de Janeiro -
Gibraltar, vilket är den linje som kommer att räknas som fullbordandet av
jorden runt seglatsen. Mötet bör väcka liv i festkommitén för planerandet
av en dag i festens tecken, alltifrån festmusik, festblåsa, festmeny samt
andra festliga aktiviteter.
Kapten avråder från, och påminde om, olämpligheten att avfyra fyrverkerier
till sjöss.

Trevlig helg önskas alla bloggläsare från de två K.