Filmtajm

När vi var ute och körde bil i söndags imponerades vi av de här enorma lastbilarna med sina släp, Road Trains kallas de.

Bröllopsdag

Ja i dag firar vi bröllopsdag, och i år räknar vi till 35 år.
Vi har hitills firat den genom att vara nere i maskin och meka med ett varsit projekt, ny startmotor till stora motorn nu på plats och nytt avgasrör till lilla motorn nu på plats. Det är varmt, svettigt och skitigt.
Men nu är vi nyduschade och fräscha och har köpt biljetter till utomhusbio i kväll, Deckchair Cinema ger ikväll en Nya Zeländsk film som heter "Hunt for the wilder people"

En het söndag

Litchfield national park, ett söndagsnöje på lagom avstånd, men ack så varmt.

Först besökte vi termitstackarna, det fanns två olika sorter Magnetic Termite Mounds som alla är orienterade i nord-sydlig riktning, vilket gör att de små myrorna alltid får en skuggsida på stacken

Den andra sortens stack heter Cathedral Mounds och för att få rätt temperatur inomhus bygger myrorna många veck och gropar, den här typen blir högre och vi såg några som var över fem meter höga.

 Ett finurligt byggnadsverk

Sen besökte vi två vattenfall med tillhörande krokodilfria vattenhål, 

                                     Var det skönt att bada? JA

APT 18-16

APT 18/2016

27 augusti 2016

Deltagare: Två kaptener

Plats: Darwin

Minnesanteckningar från arbetsplatsmöte 18/2016

På grund av rådande värme har APT 18 hållits ute i en skön park och med förkortad dagordning.

Verksamhetsgenomgång:

De senaste två veckorna har Anastasia med besättning förskansat sig innanför slussporten i Tipperary Waters marina. Maskiner ses över och ju djupare man rotar desto mer upptäcks behöva bytas ut eller renoveras. Bra mekaniker finns till hands men var skall räkningen sluta?  

Under första helgen gjordes en utflykt till The Jumpin crocodiles, Adelaide river.

Trots värmen är besättningen vid gott mod. Max 34- Min 26

Verksamhetsplanering:

Planeringen håller fortfarande

Aug: Segling mot Australien: Cairns ,Torres strait, Darwin (1300+1400 NM)

Sept: Segling mot Cocos Keeling (2000 NM)

Okt: Segling mot Mauritius, Reunion (2300 NM)

Nov: Segling mot Sydafrika, Durban, Cape Town (1600 +800NM)

Dec: Visit i Sverige

Övriga frågor:

Under punkten övriga frågor bjöd kapten på kaffe eller lemonad och planer drogs upp för söndagens utflykt till Litchfield national park

Trevlig helg önskar de två K

Hemlängtan

Varje gång vi svänger iväg med bilen, ut på vägen ifrån marinan passerar vi den här skylten GOTHENBURG CR. 

Jag tycker både det är väldigt skoj men känner också då lite hemlängtan, tänk om jag skulle kunna köra in på den där vägen, hälsa på er därhemma en dag eller två och så köra tillbaka. Men riktigt så enkelt är det tyvärr inte, vi är fortfarande på andra sidan jorden.

Vår generator Mr Balmar är fortfarande på verkstaden eller sjukhuset som vi säger, men verkar bli väl omhändertagen. Vi har fortfarande inte fått stresssymptom, utan tycker det är ganska skönt här och får många projekt utförda.

Pyromanfåglar

På båtutflykten på Adeleide River såg vi även en massa bruna fåglar som levde i friheten på floden tillsammans med krokodilerna. Guiden berättade att de ofta flög ovanför skogsbränderna för att fånga insekter som flyr den varma röken. Han sa att det till och med finns exempel på att de startar nya/utökade bränder medvetet genom att plocka upp ett brinnande strå och släppa det en bit bort. Jag tyckte det lät lite konstigt men har nu hittat en artikel som bekräftar det hela.

Filmtajm

Lite segling igen 

Saltvattenskrokodiler

Vi hade fått rekommenderat att åka till Adeleide River, en timmes bilkörning ifrån Darwin, för där kunde man åka på en flodtur med båt och se ”Jumping crocodiles”

Vi åkte iväg tidigt imorse för att utnyttja morgonen, den lite svalare delen av dagen. Vi fick lära oss att den australiensiska saltvattenkrokodilen är världens största krokodilartade djur. Den kan leva i söt-, salt, och bräckt vatten. Vanligtvis är den 4-5 meter men man har uppmätt riktigt gamla exemplar uppåt 8 meter långa. De stora hanarna har sitt revir som är hans jaktområde, de lever på att jaga alla djur som kommer ner till floden för att dricka vatten, känguru, vildsvin, dingos fåglar, hajar och människor. I Australien rapporteras det om en eller två dödliga attacker på människor varje år. Varningskyltar finns överallt där krokodiler siktats.

Med stor respekt och lite magpirr gick vi ombord på ”Pathfinder” och av kapten fick vi instruktioner om att hålla händer och huvuden innanför relingen, bilderna talar för sig själva, det var en upplevelse.

 Ett respektingivande bett

Dancing queen

Vi överlevde

Fixardag

Nu har vi fått tag på vad som tycks en bra mekaniker/el kille, han har just varit här och hämtat den tunga tunga generatorn för att ge den lite fix här och fix där, igen kan man tycka, men Herr Balmar som han heter behöver lika mycket omsorg som vilken besättningsman som helst.

Någonting vi kan fixa själva är att vända ankarkättingen så att den galvade sidan åter blir först i sjön, 88 meter kätting och på ungefär halva längden har galvaniseringen nötts bort, vilket ger oss rostränder på däck och skrov. Det gillar vi inte på vår vita fina skuta. Fix fix fix

Marine Pest

Marine Pest treatment, det visste vi inte vad det var innan vi kom hit till Darwin, New Territory. Man är rädd för de små djur och mollusker vi eventuellt har i växtligheten på botten, rädda för att få in nya arter som skadar deras egna vatten och vikar, så när man kommer hit i norr måste båten alltså genomgå en dykarundersökning. Allt detta hade vi bokat, så imorse låg vi förtöjda redo för inspektion, en dykare, en som tog reda på var våra genomföringar satt och en chef. Dykaren hoppade i vattnet och fick instruktioner från chefen som fick hjälp av hjälpredan, dykaren sprutade in något giftigt i genomföringarna tills vi såg att det gått hela vägen. Sen fick vi ett papper på att vi var godkända och efter 10 timmar skall vi få gå in i slussen som tar oss in till vår marina där vi hyrt en plats.

Vet ni vad det bästa med detta är ? Det är helt GRATIS, ja inte marinaavgiften men inspektionen och behandlingen. 

Under tiden passar vi på att njuta av första landkänslan och ofarliga krokodiler

11 43 S 131 33,5 E

Igår seglade vi förbi New Year Island. Christmas Island ligger inte alltför
långt bort. Imorse passerade vi Cap Don och nu seglar vi i Van Diemen Gulf
för att i eftermiddag passera genom Clarence Strait innan vi sent ikväll
kommer att ankra utanför Darwin.
Den enda vi känner igen till namn och värv är Darwin, redan på Galapagos
kom vi i kontakt med Darwins finkar som en gång i tiden hjälpte honom att
bevisa evolutionsteorin. Inte illa.

10 48S 133 53E

Vilket fantastiskt dygn, vi seglar så det ryker, det brusar i aktern och
bogsvallet hörs ända till sittbrunnen, timme efter timme sköter sig auto-
otto perfekt, inget gnäll inget skrik, fartmätaren visar på farter utöver
det vanliga, balanserat och fint seglar Anastasia på sin absolut bästa bog,
sträckan från Cap York till Darwin , norr om Australien har vi läst skall
vara en sträcka med svaga vindar och luften skall vara bedövande varm. Vi
har det varmt men en jämn vind både i styrka och riktning. Vi kan behöva
den extra dagen detta innebär, för nu är to-do-listan lång. Igår åkte en
tandkrona ut och idag gick kilremmen till watermakern av.

10 51 S 13712E

Söndag vilar vi med en nattbild från föregående natt, det är tre planeter på himlen Jupiter överst sen Merkurius och längst ner mot horisonten vilar Venus.

10 49S 140 07E

13 augusti 2016
Deltagare: Två kaptener
Plats: Gulf of Carpenteria

Minnesanteckningar från arbetsplatsmöte 17/2016


Verksamhetsgenomgång:
Under de två veckor som gått sedan gästgasten flög hem ifrån Luganville,
Vanuatu har besätningen på Anastasia seglat från Vanuatu till Australien
och dessutom passerat nålsögat i norr, och har planerat Eta till Darwin 17
augusti.

Verksamhetsplanering:
Planeringen från APT 15/16 :

Aug: Segling mot Australien: Cairns ,Torres strait, Darwin (1300+1400 NM)
Sept: Segling mot Cocos Keeling (2000 NM)
Okt: Segling mot Mauritius, Reunion (2300 NM)
Nov: Segling mot Sydafrika, Durban, Cape Town (1600 +800NM)
Dec: Visit i Sverige

Lagd plan ligger.

Arbetsmiljö:
• Efter LSO skyddsrond i Juli kunde konstateras att uppmätt spårdjup
i kaptenens CROCS ej uppfyllde fastställda krav. Dispens utfärdades för
fortsatt användning med stor försiktighet tills Anastasia angjorde Cairns.
Ärendet åtgärdat och avslutat.
• Tillfälligt krokodilskydd fått HSO godkännande, användes endast då
fara för djuren råder.
• Inblandade besättningsmän i diskordningsdispyten har tagit tillbaks
sina krav, och åter är det laga mat-slippa disk och viceversa som gäller.
Mötets ordförande uttryckte sitt stora gillande att dispyten löstes innan
konfliktvarsel lades.

Övriga frågor:
Ett antal mer eller mindre seriösa förslag till förbättringar har inkommit
till förslagslådan och ansvarig har gjort en sammanställning som föredrogs
på mötet:
• Ett anonymt förslag om att då vi seglar i grunda vatten som Gulf of
Carpentaria, bör Anastasias besättning ankra varje natt och sova ut.
Förslaget förkastades omedelbart och enhälligt då transporttiden till
Darwin skulle fördubblas.
• Ett förslag undertecknat DA, handlar om att kaptenerna skulle visa
samma välvilja mot sin besättning som gjordes på de gamla segelfartygens
tid, det vill säga en kopp ROM per dag, förslagsvis i samband med
middagsmålet. Förslagsframställaren hävdar att detta skulle höja
arbetsmoralen ytterligare ett steg i positiv riktning. Förslaget skall
utredas.


Trevlig helg önskar
de två K

Cape York

I februari 2014 öppnades porten i Panamakanalen och vi hade då hela stora
Stilla Havet framför oss. Idag har vi passerat Torres strait, rundat
Australiens norra spets och stävar nu västeröver, det känns som att vi nu
är på hemväg. Men många äventyr väntar på denna sträckan också, hej va det
går.

Escape River

Escape River, det blir vårt sista stopp innan vi passerar Cape York, och
Torres Strait imorgon. Flodarmen vi har sökt oss in i är så när som på en
pärlfarm tämligen obebodd. Mangroveträden med sina omfattande rötter
markerar sidorna på floden och ibland kommer det fram en fin liten
sandstrand, men vi kommer nog att stanna ombord och inte sjösätta vår
dinge, för här finns krokodiler. Ännu har vi inte sett någon av dessa
lömska hungriga rovdjur, men vi känner oss iakttagna, vi vet att de finns
här runt oss.De ligger där och kollar.
För säkerhets skull har jag riggat upp en liten krokodilspärr där i
aktern, här skall det inte vara lockande att stiga ombord om man är en
krokodil.

13 42 S 143 43 E

Idag hade vi ett historiskt ögonblick när loggen nu visar 60.000 NM. De
första 10 000 NM seglade förra ägaren, men de resterande 50.000 är våra.
Det känns långt, och det är inte undra på att den gamla skutan ibland
gnisslar och gnäller som om det vore en gisten träbåt. Åldern börjar ta ut
sin rätt även om vi håller efter så gott vi kan.
Om ni är intresserade av att kolla gamla resor kan ni klicka er in på
fliken "position och rutt" eller "tidigare resor" där ni kan titta på
fotografier eller gamla blogg-inlägg.

Flinders island

Flinders Islands, ungefär halvvägs mellan Cairns och Cape York, vilket då
är den nordligaste spetsen på den ENORMA Australiensiska kontinenten.Här
skall vi efter ett drygt dygns segling vila en natt, vila från nattvak och
förkylning.
Förra året vid denna tid var det Snuva i Suva i år är det snarare en
bacille från Luganville.

16 38 S 145 44 E

Vattnet vi nu seglar norrut längs Australiens kust har en helt annan kulör
än det som vi mest är vana vid, det djupt mörkblå havsvattnet. Här är
visserligen havsvatten också, men djupet här innanför Barriärrevet är
mellan 20 och 30 meter, antagligen därför det har en annan färg.
En välutprickad farled förbinder från i norr Torres Strait ända till
Gladstone i söder. Det är ett enormt område där både kommersiell sjöfart
och turism samsas och området finns även med finns även med på UNESCOS
World Heritage List

Cairns

Cairns, porten till det tropiska norra Queensland, härifrån kan man åka ut till Barriärrevet, dyka och snorkla, man kan vidare åka till tropiska regnskogar och fantastiska vattenfall. Man kan hyra segelbåt och man kan åka snabbfärjor, ja precis intill oss här i marinan finns även en helikopterservice för dom som har bråttom. För att administrera hela denna fantastiska turist och backpacker cirkus finns här i stan säkert 200 booking-office för allas budget.

Vi kommer tyvärr inte utnyttja faciliteterna eftersom vi nu är inne i vår ganska tajta schema att ta oss upp till Darwin. Australien är en stor kontinent och vi har över 1000 NM dit, så efter att ha vilat oss tre nätter här, spolat av saltet, fixat lite glapp i bommen och köpt på oss lite fräscha grönsaker seglar vi iväg imorgonbitti igen. Skepp ohoj.

Salt som affärsidé

Efter en extremt snabb passage har vi nu klarerat in i Cairns och blir kvar i deras marina till måndag. Att vi lade om rutten efter vinden var ett bra beslut, vi fick vinden lite mer in på sidan, vilket gör att Anastasia riktigt lever upp till sitt rykte. Snabb som attan, det fräser i vattnet och hon går jämt och fint, inga slående segel, skot eller bommar. Toppen. De sista timmarna hade vi en riktigt ettrig vind lite mer för ifrån, vilket gjorde att sjön piskade och slog över hela tiden. Vi håller nu på att få bort allt salt som stelnat till kristaller över hela däck och mantåg. Kanske man skulle kunna sälja saltet dyrt i fina påsar:

”Äkta segelsalt från CoralSea, skördat på det mest varsamma sätt från reling och däck på Anastasia av Göteborg”

16 35 S 148 55 E

Igår vid skymningen hade vi några för oss okända fåglar som hängde efter,
jag brukar kalla dem vildvittror då dom kraxar ganska otäckt. Rätt som det
var landade en på spridaren och vi stod där och titta, det var middagsdags
så snart skulle vi få oss lite tonfisk till livs.
När vi så skulle sätta oss att äta tittar vi åter upp i masten, nu var
lanternan tänd, men det hade också landat två fåglar till, en satt på
lanternan så det lyste rött och grönt i fjäderskruden, och den andra, ja
tro det eller ej, han satt uppe på Vindexen. Den består av en rörlig pil
och två fasta pinnar, på något sätt stod fågeln på de fasta pinnarna och
knep med tårna. Vi gillade det inte, och målade i fantasin upp hur hela
konstruktionen bara skulle böja sig och gå sönder. Vi hade diskussioner om
hur mycket en fågel väger, men har ingen aning konstaterade vi.
Vi försökte knacka på vanten, knacka på masten, tuta med tryckluftstutan,
lysa och blinka med ficklampor, fåglarna satt där dom satt, knep möjligtvis
lite extra med tårna när båten krängde till. Vi var helt maktlösa och kunde
inte göra annat än att äta och bida vår tid.
Fram emot midnatt hade vinden tilltagit betydligt och nu flög både vi och
fåglarna fram, vi på havets yta och fåglarna i luften . Slutet gott allting
gott.

16 28S 152 19 E

När vi lägger ut rutten för kommande dygns segling, förbi några rev och
småöar som ligger strax ost om Cairns, börjar vi prata om Volvo Ocean Race
och segelbåten Vestas Wind som 2014 deltog i racet. Under benet från Cape
Town till Abu Dahbi, seglade man mitt i natten upp på ett rev i Indiska
Oceanen. Vesta Wind blev en totalförlust men tack och lov klarade sig alla
i besättningen helskinnade.
Cargados Carajos Shoals heter revet som ligger ca 200 NM nordost om
Mauritius varifrån hjälpen kom till den havererade besättningen.
En oberoende utredning har gjorts som vi har laddat ner och läst, och som
ganska ofta vid haveriutredningar kan man peka på en rad av små händelser
som leder fram till den händelsen som blir kritisk. Man skriver i
utredningen att anledningen till att man seglade upp på revet var att
besättningen var fullkomligt ovetande om revets existens, man trodde ombord
att grundet låg på ca 40 meters djup, och denna felaktiga uppfattning
berodde på att man inte hade zoomat in det elektroniska sjökortet
tillräckligt långt.
Vi skall inte göra egna analyser om fallet utan kan bara konstatera hur
viktigt det är med att gå igenom sin rutt gång på gång, båda två och
särskilt när rutten skall passera grundområden.
För vem skulle vilja vakna en natt av att man seglar rätt upp på ett okänt
grund? Bara tanken får oss att må illa.

16 04S 155 17,4E

Vardagssysslor
Alltmedan Anastasia närmar sig sitt nya mål, Cairns i Queensland Australia,
jobbar planerings och kommunikationsansvarig med att hålla berörda
myndigheter och personer uppdaterade med de nya planerna. Mässkalle frostar
av frysen och hittar därmed både lite lunchmat och råmaterial till dagens
middag, håller kocken uppdaterad och passar även på att vaska ur lite
köksutrymmen. Hökarhalvan är satt att inventera chipspåsar och
jordnötsburkar, sk snacks, för att sedan inkomma med ett förslag om hur
stor daglig kvantitet som kan räknas som lämplig under återstoden av resan.
Vaktstyrman sätter av middagspositionen och utkiken färskar av ventilerna
på bryggan. Kulturtanten planerar för kvällens visning av aktuell TV-serie.
Som ni ser är hela besättningen fullt sysselsatt under dygnets alla timmar,
men vad gör kaptenerna då? undrar någon. Tja dom sover, läser och har ett
stort ansvar.

15 18,6S 158 29,2E

C.B. Pedersen var ett legendariskt seglande Göteborgsfartyg och här kommer
en till historia om den tremastade barken:
Bråket med dom Australiensiska lotsarna.
Min mormor hade bara en bok som handlade om sjömän och deras skepp hemma.
Det var befälhavaren på C B Pedersen, Hjalmar Dahlströms självbiografi.
Jag tror att han bodde i samma trappuppgång som mormor i Göteborg. Behöver
jag säga att boken numera står i min bokhylla.
C B Pedersen låg fullastad med vete i södra Australien och de var klara för
avgång. Kapten beställer bogserbåt men vill inte ta lots eftersom det inte
är compulsery(nödvändigt). Bogserbåtskepparn är dock solidarisk med
lotsarna så han vägrar att ta uppdraget om det inte samtidigt beställs
lots.
C B Pedersen ligger långt in på en pir med stäven riktad mot land. På
morgonen när det fortfarande blåser en frånlandsvind ger kapten order om
att sätta ett råsegel på fockmasten och med detta segel satt dejsar
(backar) de utefter piren, svänger sedan runt på ett akterspring och går
till sjöss utan att betala varken lots eller bågserbåtavgifter. En
fantastisk manöver att göra med ett sådant fartyg som det än idag talas om
här i Australien.