40 16 S 170 56 E

Natten är svart och hela himlen är full av stjärnor, till och med ända ner
mot horisonten ser man stjärnor som lyser, varenda morgon en timme innan
dagen gryr har jag ett starkt ljus rätt i fören. Ljuset har skimrat i
olika färger så att man lätt ha kunnat missta det för en fartygslanterna,
men varje morgon är det planeten Venus som visar sig.
Jag tänker på förr när man som styrman på 4-8 vakten tog ner olika stjärnor
för att få en position. Med stjärnor kunde man få en fin och exakt fix i
sjökortet, från deras olika lägen på stjärnhimlen. Man var tvungen att se
både stjärna och horisont , så det var en stund där i skymning eller
gryning som hela arbetet skulle göras. Bäst var det om man förberett sig
och visste vilka stjärnor man ville ha och deras ungefärliga höjd. Det var
en härlig känsla när man sen ritade ut ortlinjerna i sjökortet och de skar
varandra på ett ställe. En fin fix att överlämna till dagvakten det var
något det.
Ett hjälpmedel som hade varit bra att ha då som vi har nu, hade varit appen
"Stjärna 3D" i Ipaden, tror vi har nämnt den förut, men med den appen kan
du rikta Ipaden mot stjärnhimmlen och få både namn, stjärnbild och annan
information om det du ser.
Idag 7 mars 2016 är vi långt ifrån den gamla sextanten och alla tabeller
som hjälpmedel till att hålla rätt på positionen, här ombord har vi räknat
ut att vi har 11 GPS, så i varje liten sekund vet vi exakt var vi är. Det
är också fantastiskt.

39 25 S 167 41 E

Söndagsbrunch

38 45 S 164 22 E

APT 07 2016

5 mars 2016
Deltagare: Två kaptener
Plats: Havet

Minnesanteckningar från arbetsplatsmöte 07/2016

Verksamhetsgenomgång:
Efter den lyckade kickoffen i förra veckan, återvände Anastasia med
besättning till Sydney, de sista viktiga inköpen gjordes, och busskorten
användes tills det var noll kredit kvar.
Ett stabilt högtryck placerat mitt i Tasmanhavet och avgången planerades
till tisdagen.
På fjärde dagens eftermiddag säkrades proteinerna ombord då en fyrakilos
Mahi Mahi fiskades hem, sakta men säkert halades linan in alltmedan Mahin
bleknade, trots sin relativa litenhet gjordes det sista klassiska försöket
att undfly kroken strax akter om båten. Men inget kunde hindra Ag Fisk från
att lyckas med årets första fångst. Tack havet för den fina fisken.

Verksamhetsplanering:
Q1 fortgår enligt plan.

Arbetsmiljö:
Uppkommen fråga om införandet av ett tredje lagat mål i Anastasias-till-
sjöss-rutiner diskuterades. Flera i besättningen tyckte idéen var god med
lite lagad nattamat, men i vilken arbetsgrupp ärendet skall hanteras kunde
inte klarläggas,ingen arbetsgrupp åtog sig frågan, i ärendet bör även den
ökade diskbördan vägas in som en icke oäven ingridiens.
Ärendet klassas i den tregradiga prioriteringsskalan som:LÅG

Trivselfrågor:
Röster på mötet ville börja planera för hur ankomsten till NZ skall firas,
inget hindrar till detta och Ag som ansvarar under hälso-och-
livstilscoachen aktiverades omedelbart.

Trevlig helg önskar kaptenerna

37 48 S 161 08 E

För mycket längesen, i mitten av 80-talet när vi seglade vår förra båt till
Skottland och Shetland på sommaren, träffade vi många genuina seglare. Det
man talade om med varandra på kajen eller på puben, det var tidvatten och
väder. Två aldrig sinande ämnen, båda så viktiga för seglare. Jag minns
speciellt en man som beskrev vädret som om det var a "one sweater day" or
a "two sweater day". Ett uttryck som säger allt om vädret tycker jag, ett
uttryck vi har använt flitigt sen dess.
Inatt i det Tasmanska havet är det osvikligt a "two sweater night". Dagen
är fortfarande en "shortsdag".

36 38 S 157 53 E

En lägesrapport från de Tasmanska havet:
04.00 Te och IKEAS kardemummaskorpor
07.00 Vaniljyoughurt med passionsfrukt
11.00 Brunch: Kaffe, rostat bröd med ost och marmelad, äggröra med rökt lax
vattenmelon.
15.00 EM-öl med jordnötter och spel.
19.00 Middag: Kycklingfilé fajitas med stekt lök, paprika och ingefära och
ris.
Visst är det tufft att segla, men med mat i magen och strömmen i aktern
sammanfattar vi lägesrapporten med en tumme upp.

35 08 S 154 25 E

Gud som haver barnen kär , se till mig som liten är, en liten aftonbön som
vi läste i mitt hem när jag var barn. Jag frågade alltid mamma: Hur kan Gud
hinna se alla barn? Jo för han finns i himmelen, och därifrån har man
jättebra utsikt. Okey tänkte jag,det var ju en rimlig förklaring.
Men nu när vi seglar och inte är barn längre då har vi ju den här havsguden
Ra som vakar över haven, men hur skall han hinna med? Orkaner här och
stormar där, nej jag förstår inte hur man skulle kunna ha koll på alla hav
samtidigt, och än mindre ha koll på oss som är därute, det är ju så mycket
vatten överallt.
I min spaning har jag nu kommit till en tredje viktig figur som jag tänker
ofta på när vi gör våra långseglingar. Det är Cully den stora bläckfisken
i Erik Linklaters bok "Djuphavspirater", han hade till uppgift att hålla
ihop, och även foga samman, hela latitud och longitudsnätet som ligger på
botten av alla hav, och det var jobbigt kan jag lova, men sen blev han en
hjälte också.
Läs den för era barn och barnbarn, en jättebra bok.
Så får jag fortsätta att försöka reda ut dom praktiska svaren på de
existenciella frågorna.

33 54,2 S 151 25,5 E

Australiens kust försvinner akter om oss, motorn puttrar, den lilla vinden
som finns, blåser inte ut seglen. Ganska skönt ändå att smyga igång
seglingen i ett lugn tempo, både kropp och själ hänger med.
Vi ägnar oss åt att planera hur vi bäst skall få i oss all mat och alla
godsaker på drygt en vecka, det gäller att göra slut på allt. Vi skulle
kanske ta och inrätta ett lagat mål till per dygn, undrar vad kocken säger
om det, vi lägger det i förslagslådan så får det behandlas på nästa APT.
Häng med på vår segling, mot Nelson, NZ