I somras skrev jag ett blogginlägg om hur man utvinner kopra från kokosnöten, nu har vi fått ytterligare en dimension på hur viktigt och världsomspännande kopra framställningen är eller i allafall var, på den gamla goda tiden som vi ofta berättar om här i sittbrunnen.
Vi har nu ett ögonvittne ombord som kommer ihåg i barndomens Karlshamn, hur det var när kopraskonaren kom med last av kopra till oljefabriken. Skeppet hade hållit på i månader och lastat kopra, några säckar från Tahiti, några säckar kopra från Fakarava o.s.v. En lika lång sjöresa följde sedan för att komma till den lilla staden Karlshamn i norra Europa, där man då skulle få sin last lossad. Det första som hände var att när man luckade av stod det som ett svart moln nere ifrån rummen av de små svarta koprabaggarna, och hela staden kunde identifiera vilken båt som låg inne. Nästa problem var att ofta hade kopran under den långa resan sjunkit ihop och smält samman, vilket gjorde den svårlossad. Stuveriarbetarna fick stå med spett och hackor för att få loss det ur båten. På sommaren stekte solen samtidigt och stuveriarbetarna fick ner stora kaggar med svagdricka för att släcka törsten. Kaggen gick runt och den sista slatten kunde vara ganska besk då många av stuveriarbetarna snusade.
En fantastisk känsla att sitta här nu och dels veta var kopran kom ifrån och sen höra hur den mottogs i vårt eget land långt upp i norr.
Vi har nu ett ögonvittne ombord som kommer ihåg i barndomens Karlshamn, hur det var när kopraskonaren kom med last av kopra till oljefabriken. Skeppet hade hållit på i månader och lastat kopra, några säckar från Tahiti, några säckar kopra från Fakarava o.s.v. En lika lång sjöresa följde sedan för att komma till den lilla staden Karlshamn i norra Europa, där man då skulle få sin last lossad. Det första som hände var att när man luckade av stod det som ett svart moln nere ifrån rummen av de små svarta koprabaggarna, och hela staden kunde identifiera vilken båt som låg inne. Nästa problem var att ofta hade kopran under den långa resan sjunkit ihop och smält samman, vilket gjorde den svårlossad. Stuveriarbetarna fick stå med spett och hackor för att få loss det ur båten. På sommaren stekte solen samtidigt och stuveriarbetarna fick ner stora kaggar med svagdricka för att släcka törsten. Kaggen gick runt och den sista slatten kunde vara ganska besk då många av stuveriarbetarna snusade.
En fantastisk känsla att sitta här nu och dels veta var kopran kom ifrån och sen höra hur den mottogs i vårt eget land långt upp i norr.
No comments:
Post a Comment