Innan vi reste iväg i september fick jag en bok av mycket goda vänner.
Boken heter"Atlas över avlägsna öar" och är skriven av Judith Schalansky.
Så här skriver hon i sin förtext.
"Det finns en lång rad öar som ligger så långt från sitt fädernesland att
de inte längre får plats på nationskartorna. För det mesta lämnas de då
helt enkelt utanför; ibland får de ta plats i den kartografiska
utdragssoffan: inpressade i en inramad ruta, uppträngda i hörnet, med egen
skala, men utan information om dess faktiska läge. Så blir de fotnoter till
fastlandet, i någon mening oumbärliga, men samtidigt mycket intressantare
än den tunga kontinentala korpusen.
Det beror helt på vilket perspektiv man har om Påskön betraktas som
avlägsen eller inte. Lokalbefolkningen, Rapa Nui, kallar i allafall sin
hemö för Te Pito Te Henua vilket betyder " Världens Navel". På den
oändliga, klotformade planeten Jorden kan varje punkt bli till centrum."
Vem vill inte vara en punkt som blir till centrum.?
Håller med om att de flesta punkter gärna vil vara i centrum, men kanske inte bli en navel ... då finns risken att det kan bli tal om navelskådning! :)
ReplyDelete