Cairns

Cairns, porten till det tropiska norra Queensland, härifrån kan man åka ut till Barriärrevet, dyka och snorkla, man kan vidare åka till tropiska regnskogar och fantastiska vattenfall. Man kan hyra segelbåt och man kan åka snabbfärjor, ja precis intill oss här i marinan finns även en helikopterservice för dom som har bråttom. För att administrera hela denna fantastiska turist och backpacker cirkus finns här i stan säkert 200 booking-office för allas budget.

Vi kommer tyvärr inte utnyttja faciliteterna eftersom vi nu är inne i vår ganska tajta schema att ta oss upp till Darwin. Australien är en stor kontinent och vi har över 1000 NM dit, så efter att ha vilat oss tre nätter här, spolat av saltet, fixat lite glapp i bommen och köpt på oss lite fräscha grönsaker seglar vi iväg imorgonbitti igen. Skepp ohoj.

Salt som affärsidé

Efter en extremt snabb passage har vi nu klarerat in i Cairns och blir kvar i deras marina till måndag. Att vi lade om rutten efter vinden var ett bra beslut, vi fick vinden lite mer in på sidan, vilket gör att Anastasia riktigt lever upp till sitt rykte. Snabb som attan, det fräser i vattnet och hon går jämt och fint, inga slående segel, skot eller bommar. Toppen. De sista timmarna hade vi en riktigt ettrig vind lite mer för ifrån, vilket gjorde att sjön piskade och slog över hela tiden. Vi håller nu på att få bort allt salt som stelnat till kristaller över hela däck och mantåg. Kanske man skulle kunna sälja saltet dyrt i fina påsar:

”Äkta segelsalt från CoralSea, skördat på det mest varsamma sätt från reling och däck på Anastasia av Göteborg”

16 35 S 148 55 E

Igår vid skymningen hade vi några för oss okända fåglar som hängde efter,
jag brukar kalla dem vildvittror då dom kraxar ganska otäckt. Rätt som det
var landade en på spridaren och vi stod där och titta, det var middagsdags
så snart skulle vi få oss lite tonfisk till livs.
När vi så skulle sätta oss att äta tittar vi åter upp i masten, nu var
lanternan tänd, men det hade också landat två fåglar till, en satt på
lanternan så det lyste rött och grönt i fjäderskruden, och den andra, ja
tro det eller ej, han satt uppe på Vindexen. Den består av en rörlig pil
och två fasta pinnar, på något sätt stod fågeln på de fasta pinnarna och
knep med tårna. Vi gillade det inte, och målade i fantasin upp hur hela
konstruktionen bara skulle böja sig och gå sönder. Vi hade diskussioner om
hur mycket en fågel väger, men har ingen aning konstaterade vi.
Vi försökte knacka på vanten, knacka på masten, tuta med tryckluftstutan,
lysa och blinka med ficklampor, fåglarna satt där dom satt, knep möjligtvis
lite extra med tårna när båten krängde till. Vi var helt maktlösa och kunde
inte göra annat än att äta och bida vår tid.
Fram emot midnatt hade vinden tilltagit betydligt och nu flög både vi och
fåglarna fram, vi på havets yta och fåglarna i luften . Slutet gott allting
gott.

16 28S 152 19 E

När vi lägger ut rutten för kommande dygns segling, förbi några rev och
småöar som ligger strax ost om Cairns, börjar vi prata om Volvo Ocean Race
och segelbåten Vestas Wind som 2014 deltog i racet. Under benet från Cape
Town till Abu Dahbi, seglade man mitt i natten upp på ett rev i Indiska
Oceanen. Vesta Wind blev en totalförlust men tack och lov klarade sig alla
i besättningen helskinnade.
Cargados Carajos Shoals heter revet som ligger ca 200 NM nordost om
Mauritius varifrån hjälpen kom till den havererade besättningen.
En oberoende utredning har gjorts som vi har laddat ner och läst, och som
ganska ofta vid haveriutredningar kan man peka på en rad av små händelser
som leder fram till den händelsen som blir kritisk. Man skriver i
utredningen att anledningen till att man seglade upp på revet var att
besättningen var fullkomligt ovetande om revets existens, man trodde ombord
att grundet låg på ca 40 meters djup, och denna felaktiga uppfattning
berodde på att man inte hade zoomat in det elektroniska sjökortet
tillräckligt långt.
Vi skall inte göra egna analyser om fallet utan kan bara konstatera hur
viktigt det är med att gå igenom sin rutt gång på gång, båda två och
särskilt när rutten skall passera grundområden.
För vem skulle vilja vakna en natt av att man seglar rätt upp på ett okänt
grund? Bara tanken får oss att må illa.

16 04S 155 17,4E

Vardagssysslor
Alltmedan Anastasia närmar sig sitt nya mål, Cairns i Queensland Australia,
jobbar planerings och kommunikationsansvarig med att hålla berörda
myndigheter och personer uppdaterade med de nya planerna. Mässkalle frostar
av frysen och hittar därmed både lite lunchmat och råmaterial till dagens
middag, håller kocken uppdaterad och passar även på att vaska ur lite
köksutrymmen. Hökarhalvan är satt att inventera chipspåsar och
jordnötsburkar, sk snacks, för att sedan inkomma med ett förslag om hur
stor daglig kvantitet som kan räknas som lämplig under återstoden av resan.
Vaktstyrman sätter av middagspositionen och utkiken färskar av ventilerna
på bryggan. Kulturtanten planerar för kvällens visning av aktuell TV-serie.
Som ni ser är hela besättningen fullt sysselsatt under dygnets alla timmar,
men vad gör kaptenerna då? undrar någon. Tja dom sover, läser och har ett
stort ansvar.

15 18,6S 158 29,2E

C.B. Pedersen var ett legendariskt seglande Göteborgsfartyg och här kommer
en till historia om den tremastade barken:
Bråket med dom Australiensiska lotsarna.
Min mormor hade bara en bok som handlade om sjömän och deras skepp hemma.
Det var befälhavaren på C B Pedersen, Hjalmar Dahlströms självbiografi.
Jag tror att han bodde i samma trappuppgång som mormor i Göteborg. Behöver
jag säga att boken numera står i min bokhylla.
C B Pedersen låg fullastad med vete i södra Australien och de var klara för
avgång. Kapten beställer bogserbåt men vill inte ta lots eftersom det inte
är compulsery(nödvändigt). Bogserbåtskepparn är dock solidarisk med
lotsarna så han vägrar att ta uppdraget om det inte samtidigt beställs
lots.
C B Pedersen ligger långt in på en pir med stäven riktad mot land. På
morgonen när det fortfarande blåser en frånlandsvind ger kapten order om
att sätta ett råsegel på fockmasten och med detta segel satt dejsar
(backar) de utefter piren, svänger sedan runt på ett akterspring och går
till sjöss utan att betala varken lots eller bågserbåtavgifter. En
fantastisk manöver att göra med ett sådant fartyg som det än idag talas om
här i Australien.