En doft av Söderhavet

Vi seglar i sakta fart norrut inanför revet på Hua Hins västsida. Vi har varit i den sydligaste viken en natt och är nu åter på väg till staden Fare. Det dånar från de brytande sjöarna på vår babordssida, vattnet har en helt fantastisk turkos färg, den är så intensiv att molnen som ligger som små tussar ovanför antar vattnets färg och ser lite gröna ut på undersidan.

På styrbordssida har vi en oändlig rad av palmer. På jämna mellanrum kan man se skymten av husen med sina trädgårdar, från dessa känner vi röklukten från den eviga brasan där man eldar upp kokosnötsskalen och gamla palmblad, är det riktigt tyst hör man även tuppen gala. Miljön är så rogivande.

Hur skall man nånsin kunna återanpassa sig till en ruggig höst i Göteborg igen?