Lat S 2 18 / W 030 06

Dag 12
Idag tänker jag på senor Navero som var storfixaren i Puerto Eden. I
Puerto Eden fanns inga vägar endast en smal träspång som gick framför
husen runt hela viken. Eftersom det nästan alltid regnade var spången
hal, utom på de ställen där man najat fast en plåtbit som man perforerat
hål i, med en stjärnmejsel. Trots byns litenhet fanns det i staden
poliskontor, armada-station samt post och en skola. Det var i skolan
det skulle finnas Internet men det var en annan historia. Senor Navero,
en gammal räv i dom skitigaste byxor jag någonsin sett. Lufsade runt i
gummistövlar, ägde byns hostel, och var tillika byns fixare, han ägde
telefonen. Eftersom vi behövde diesel blev vi snabbt bekanta med honom,
och blev sittande i hans "lobby" där TV:n och kaminen alltid stod på.
Vårat första ärende var att köpa diesel, voy a ver (jag skall se) voy a
ver, 200 litros hmm, på måndag kanske, fick ett literpris nedtecknat på
en liten lapp. Den skulle även vara "microfiltrado" vilket lät väldigt
bra. Av olika anledningar blev det sedan redan på lördagen akut med mer
gasol ( ena flaskan var dåligt fylld) Upp till senor Navero, tänkte att
det inte var några problem, gasol används överallt till allting i Chile.
Men…saken var den att alla hade stora flaskor och vi hade en liten, det
fanns ingen som hade en övergång för fyllning. Lösningen på problemet
var att åka med färjan som gick på söndagsmorgon till Puerto Natales,
byta flaska, åka tillbaks och komma till Puerto Eden, onsdag. Inte så
lockande för oss, men senor Navero kunde fixa någon som gjorde detta åt
oss. Det hela slutade med att efter en hård kvälls förhandling i lobbyn,
skulle vi få vår gamla chilenska flaska fylld + en ny flaska som vi
köpte av okänd man i byn till ett hyfsat pris, som också skulle fyllas.
Det passar ju bra på onsdag för då kommer dieseln också. Onsdag, skulle
inte dieseln komma måndag. Nej nej finns ingen chans. Microfiltrado. Vi
tröttnade på Puerto Eden, dagarna gick långsamt och onsdagmorgon var vi
tidigt uppe. Vi fick vår gasol och diesel, och medan dieseln fraktades
ut i dunkar med dingen gick jag till senor för att göra oss skuldfria.
Jag tyckte att det lät mycket, tittade på lilla papperslappen, fick inte
ihop siffrorna, betalade och tittade, vi hade ju bråttom att komma iväg
så jag tackade och gick. Vi lättade ankar och satte oss sen att titta
ordentligt på lappen. Jag kan säga att han hade ett ordentligt påslag
den gode Navero, 100% på dieseln, okey, han hade inga gäster på hostel,
och på något sätt skulle ju även han få in pengar att leva på. Han är
förlåten och blir ett roligt minne av en stor affärsman.