Mot nya djärva mål

Imorgon seglar vi iväg från Sydney och Australien. Vi har utklareringstid kl 11.00 hos customs här i hamnen, sen är det inte mycket mer än att ge sig iväg.

Bloggar gör vi varje dag på sjöresan, och positionen under fliken ”Positions and routes” dateras upp varje dag.

Men om ni brukar gå in på bloggen via Facebook, kommer det inga notiser den vägen utan ni får gå in via hedborgekeblad.blogspot.com så kommer ni rätt ändå! Är det inte fantastiskt!

Om ni dessutom vill skicka oss lite glada tillrop kan ni gå in på sidan ”Contact” där står det hur man skickar gratis SMS via Satellittelefonen, glöm inte att skriva under med namn så vi vet vem ni är.

Det här kommer bli en bra segling det känns så, en vecka drygt kommer seglingen att ta och fisklinan åker ut direkt vi kommer iväg.

Fair winds till alla bloggläsare.

APT 06

APT 06 2016

27 februari 2016

Deltagare: Två kaptener

Plats: Refuge Bay, Pittwater, NSW, Australia

Minnesanteckningar från arbetsplatsmöte 04/2016

Verksamhetsgenomgång:

Under de två veckorna som gått i Sydney har staden utforskats, alltifrån buss och tunnelbanesystemen till Sydneys välbekanta operahus, har fått sig en grundlig genomlysning av besättningen. Både planeringskonsult och kulturtanten har fått sitt lyste mättat.

Under pågående veckoslut förordade kaptenerna en sk. kickoffhelg i Pittwaters lugna vatten med både god och vällagad mat samt, APT och planering inför avsegling mot Nya Zealand.

Verksamhetsplanering:

PK som i sitt stående uppdrag har till uppgift att varje dag kontrollera en mängd olika vädersiter på Internet, har under veckan kunnat följa en avtagande orkan Winston på sin väg mot sitt sista andetag, varför PK nu meddelar att i början på kommande vecka ett lovande väderfönster för segling mot NZ öppnat sig.

KA (kommunikationsansvarig) som sitter i samma arbetsgrupp som PK har via e-post meddelat myndigheterna att Anastasias avsegling samt utklarering ur landet närmar sig, mötestid bestämd till tisdag 1 Mars. KA har även sammanställt all pappersexercis som skall sändas till NZ sk pre-arrivel form

Arbetsmiljö:

LSO har övervakat när en av kaptenerna skurit i nya spinnakerfallet i masttoppen, och finner handhavandet av winshar, tampar och säkerhetslinor följa rutiner enligt fartygets SMS-manual (safety-management-system)

Portstate Control:

Protokollet från Portstate Control i Runaway Bay har kommit till oss per mejl och kapten föredrog innehållet för övrig besättning:

Portstate control utförd på s/y Anastasia. Alla certifikat giltiga, navigationsutrustning kontrollerad. Besättningen tränad enligt SOLASconv.. Lite svårt att utröna vem som är befälhavare och vem som är skans-kalle, det verkar föreligga ett rullande schema. Fartyget sjövärdigt och sjöklart för seglats till Nya Zealand. Ankarklysen cementerade och befälhavaren surrad till rors. Capt. A.A

Trivselfrågor:

Då NZ har samma regler som Australien gällande bio-security vid ankomst landet, har IA (inköpsansvarig) i uppdrag att planera hur mycket mat som skall införskaffas för resan, känns ovärdigt att köpa idag och slänga om en dryg vecka. Upprörda diskussioner och olika uppfattningar hörs i lokalen om IA skall beräkna 50/100/150 gram kött per dag. IA påminner om att det viktigaste för en långsegling är inte proteinerna utan C-vitaminerna, mot skörbjuggen. Dessutom är vitkålen billigare än köttet.

Trevlig helg önskar kaptenerna

Refuge Bay, Pittwater

Trötta på storstadslivet och i väntan på att Winston skall försvinna,
passar vi den här helgen på att träna sjöbenen inför NZ seglingen, målet är
Broken Bay 15 NM nord om Sydney. Här ankrar vi i en vik, Refuge Bay och
enligt cruisinghandboken är det sagt av många långfärdsseglare, att det
är en av världens vackraste vikar.

Jag säger som kapten: -"Då har dom inte sett Gluppöbassängen"

Törnar, Tampar och fall

Hur gör ni när ni kvajlar upp era tampar?
Antagligen på samma sätt som vi alltid gjort, medurs, i snygga bukter, runt runt med en inbyggd halvtörn, och så en snajsig släng runt hela kvajlen för att den skall kunna hängas upp eller läggas ned till förvaring.
Vi har ända sedan vi köpte Anastasia haft stora problem med en av våra tampar, nämligen den till spinnnakerfallet, den har när vi hissat code zero eller spinnaker alltid tvistat sig uppe i masten, det är inte bra, och mer än en gång har vi faktiskt inte fått ner den utan har behövt att gå upp och slå ut törnarna uppe i masttoppen. Vi har diskuterat det här med många människor, riggare, andra seglare och folk i båtaffärer, men aldrig fått något bra svar varför detta sker.
Men häromdagen under lite allmänt surfande på internet  och YouTube hittar vi den här videon som precis sätter ord på det vi upplevt. Tack för det Spartan Ocean racing nu kvajlar vi rätt tampar på rätt sätt. Vill du också lära dig skillnaden mellan de gamla treslagna tamparna och de nya materialen så titta på videon.

Konstgalleri

Allt medan Winston snurrar runt i Tasmanhavet lever vi vårt liv i Sydney, och vad gör man inte på en söndag i storstaden, om inte ett besök på Art Gallery of New SouthWales.

Här var det fantastiska målningar gjorda av Zhang Xiaogang

APT 05/2016

APT 05 2016

21 februari 2016

Deltagare: Två kaptener

Plats: Sydney harbour, NSW, Australia

Minnesanteckningar från arbetsplatsmöte 05/2016

De två kaptenerna prövar idag ett nytt pedagogiskt grepp på APT, en sk. Temadag. 

Utvärdering kommer att ske under Q 2

Temadag ORKAN

Klimatet i Söderhavet är tropiskt året runt. Den hetare och mer fuktiga perioden är från november till april, det är då det finns risk att Tropiska Cykloner och Orkaner bildas.

Alla cykloner bildas ute på det öppna havet där temperaturen är minst 27° C. De bildas i ett bandliknande område som är ca 500 km brett. Bandet löper längs båda sidor av ekvatorn med en högsta latitud runt 20-25 grader, vilket är ett avstånd på ca 2500 km från ekvatorn. På grund av den svaga Corioliskraften i närheten av själva ekvatorn så bildas inga cyklonerna just där.

http://www.nhc.noaa.gov/climo/#overview

När vi på Anastasia lämnade Brisbane-området den 10 februari kunde man se på de olika vädersidor vi följer att det höll på att bildas en cyklon mellan Vanuatu och Fiji, den skulle röra sig först syd sedan ost och träffa Lao-gruppen på Fiji, vidare dra över Tongas Vavau. Normalt är detta en enveckas cykon som sedan löses upp och går upp i det rådande meteorologiska systemen. Men den här rackaren som nu heter Winston bestämde sig för att hämta upp mer kraft ute i havet och sen vänder den om och passerar åter Tonga, nu lite starkare. 

I helgen nu har den ytterligare fördjupats, en Cat 5 på Saffir-Simsons Hurricane scale, och träffar ungefär i skrivande stund Fiji mitt på huvudön, stor förödelse förutspås.

Vad som sedan händer med den är att den förmodligen viker av söderut och styr mot NZ och innan vi ombord Anastasia vet var den tar vägen kommer ingen avsegling mot NZ att ske.

Tack för Tema-dagen,och trevlig helg önskar de två...kaptenerna.

En oväntad kväll

Redan första helgen i Sydney besökte vi Sydneys berömda operahus, från utsidan. Vi förundrades och förtjusades över den annorlunda byggnaden, ritad och konstruerad av den danske arkitekten Jörn Utzon. Vi lade händerna på några av de tusentals kakelplattorna från Höganäs.
Vem kunde då tro att vi en knapp vecka senare skulle få ett mejl där det stod : "jag tycker det är synd att ni inte får se operan inifrån, jag bjuder...."

Tack snälla mamma/svärmor som möjliggjorde vårt operabesök.
Med dom orden i huvudet gjorde vi snabbt slag i saken och knep fredagens två sista biljetter till deras "Special event Beethoven ascendant".
En violinkonsert och en symfoni, inte vilken som helst utan:
Beethovens No5 in C minor

 Förväntningarna var höga och dresscode kollades på operans webbsida, där stod det att festklädd eller "casual" det spelade ingen roll, bara man hade skor på fötterna.  Det lät ganska enkelt att följa. Vi plockade fram vad vi tyckte var casual, långa byxor och skjorta, jag plockade fram ett par fin-skor som legat undangömda bra länge, där hade spännet oxiderat sönder så jag fick nöja mig med ett par tofflor.

Dirigenten för kvällen hette  Vladimir Ashkenazy, det var en mycket energisk liten herre, han vevade på med taktpinnen så det blev ljud i orkestern, men bara undra.......varför hade han inte frack utan bara kavaj och vit polotröja? Vi såg det inte därifrån vi satt men vi hoppades verkligen att han hade skor på sig under hela konserten.

Ett minne för livet