20 08 S 059 10 E

Hinner vi eller hinner vi inte?
Nu räknar vi på timmar, möjliga farter och kurser tills vi är framme i
Rodrigues. Vi måste komma fram innan det blir mörkt imorgon lördag. Vi går
inte gärna in i nya hamnar när det är het svart ute, med nuvarande fart har
vi goda chanser, men grib-filerna som är vårt väderverktyg varslar om
avtagande vind. Hur kommer det att gå?
Håll er uppdaterade på Twitterflödet och följ den spännande nerräkningen.

18 08 S 070 38 E

Idag har det varit sånt här omväxlande väder, lite sol mycket moln,nästa
ögonblick lite moln mycket sol. Vinden varierar i styrka och riktning
varefter molnen kommer och går.
För oss nu är det ju ändå okey, vi får våra positioner hela tiden utan
avbrott från alla GPS:er vi har, dom hindras inte att ta emot signalerna
för lite moln, annat var det på den gamla goda tiden då man gick och vanka
ute på bryggvingen med sextant och stoppur i handen.
För att få en bra solhöjdsberäkning behövde man nämligen ha en hel
solskiva, en klar och hel horisont att ta ner och lägga solen på, och sen
klocka tiden. Fick man detta studsade man nöjd in på bryggan och läste av
kronometern och drog bort stoppurets tid, sen var det bara att börja räkna
och lägga ut ortlinjen i sjökortet. Man behövde ett antal av dessa
ortlinjer för att sedan vid meridianpassagen (middagstiden) kunna stoltsera
med en bra position.

17 27 S 074 02 E

Vi har inte fiskat sen Cocos isl, fisklinan har fått hålla sig ombord, det
är för jobbigt väder när vi får napp, skulle vara nästan omöjligt att ligga
därute och filéa. Så vi får nöja oss med att studera flygfisk som det är
gott om här. Vi ser dem ofta på dagarna, då kommer dom upp ur vattnet och
fly-flyger sin väg upp till hundra meter ibland. När vi ser dem på dagen är
riktningen alltid bort från båten, hur kommer det sig då att när morgonen
gryr har vi alltid fem till tio stycken på däck, tänker dom små rackarna
fel när det är mörkt ute?

16 57 S 077 25,1 E

Igår firade vi halvägs sträckan Cocos island och Rodrigues, det är alltid
skönt att ha kommit över det där halvtidsstrecket, hur lång eller kort
sträckan än är. Vi börjar också närma oss samma tid som det är i Sverige,
när vi är framme i Sydafrika tror jag att vi kommer ha samma tid, nu är vi
fortfarande lite före, tre timmar i dagsläget.
Tänk att den där dagen vi lämnade ifrån oss på datumlinjen, den har vi
snart tagit tillbaks, sakta men säkert, en timme då och en timme då. Vad
säger facket om det? Vi som krävde pensionskompensation för en förlorad
dag!

16 03 S 080 37,6 E

Seglarlivet från den blöta sidan
Booommm, det låter som ett dovt kanonskott när de stora vågorna dunsar in i
sidan på Anastasia, för det mesta räcker det så, ibland får vi en kaskad av
vatten på däck eller sittbrunn, ibland är det lite mer vatten, och igår var
det EXTRA mycket. Jag låg och sov, vaknade av dunsen, det kändes som jag
låg pressad mot skottet då båten krängde mer än vanligt, och sen till min
fasa hörde jag vatten porla och splasha väldigt nära. Blixtsnabbt kommer
jag upp och mycket riktigt den vågen var nåt extra, när jag tittar ut
håller sjön fortfarande på att länsas ut ur självlänsarna, en stor balja +
en vanlig spann är borta, ena dynan hänger halvägs ut under mantåget.
Inne i båten fick vi ett par timmars jobb med att ösa och torka, och hur
torrt blir det när det är saltvattren man torkar? Ja, ni som seglar vet.
Skeppsmoralen är dock hög och fortfarande räknas kanske en rekordpassage
hem.

15 03 S 083 51,8 E

Idag är det söndag/vilodag.

14 17 S 087 5,3 E

APT 20/2016

24 september 2016
Deltagare: Två kaptener
Plats: Indiska Oceanen

Minnesanteckningar från arbetsplatsmöte 20/2016


Verksamhetsgenomgång:
Under gången vecka har besättningen fått vila upp sig några dagar på den
fantastiska oförglömliga Cocos Keeling island, seglingen har därefter
återupptagits och nu mot Rodrigues-Mauritius.

Verksamhetsplanering:
Verksamheten går enligt plan, även budgetuppföljningen Q3 har godkänts,
vissa löpande utgifter har överförts till kontot investeringar.

Arbetsmiljö:
Då sjögången är minst sagt besvärlig uppmanar LSO hela besättningen om
försiktighet vid rörelser ombord, livlina anbefalles vid vistelse på däck
samt stor försiktighet vis matlagning.
En extra skyddsrond genomfördes och LSO pekade ut presumtiva "flygande
faror" som glasögonfodral, kryddburkar och böcker e.t.c.
Ute på däck är den stora faran flygande fiskarsom på natten kommer upp på
båten, vilket är svår att förutse för besättningen, under stora protester
togs åter igen eventuellt hjälmtvång vid vistelse utomhus upp.

Övriga frågor:
Efter att Lilla Kaptensförbundet engagerat sig i öppettider av slabbkista,
har kaptenerna beslutat om en ökad öppethållning.
En besättningsman hörs omedelbart muttra i lokalen:
-"Vad hjälper det med ökad öppethållning när inte förråden förnyades på
Cocos Keeling, hyllorna är lika tomma som i en butik i före detta
östblocket.. Det enda som finns att köpa är ett parti Floridavatten och det
duger vare sig att dricka eller använda utvärtes."

Trvlig helg
de tå K

13 29 S 090 27 E

Vinden fortsatte att öka, passadvinden är stark, över 25 knop och lägg
därtill en oregelbunden dyning från de södra ishaven, så kan ni försöka se
framför er hur det skvätter och rullar.
I NZ lät vi sy kapell till doradoventilerna, i Cocos packade Thomas om
några genomgående skruvar där vi har haft läckage innan, vi tejpade igen
däcksventilerna på babordsidan, det är ovanligt torrt inne, kom bara lite
saltdropp från ett nytt ställe. Vi rör oss inte många knop själva utan
ligger mest och läser, currygrytan som lagades innan har vi nu ätit upp och
skall nog inte göra mer curry på ett tag. Men vi tar oss framåt och det är
meningen med seglingen så vi får bara konstatera att vi igår skrev i
skeppsdagboken: Våldsam slingring och sättning i oregelbunden sjö, tagit
grönt vatten på däck.

12 44 S 093 55.3 E

Idag har ni höstdagjämning därhemma och vi har vårdagjämning. Ni går mot
vinter och vi går mot sommar.Fast för oss känns det som vi har haft sommar
ända sen vi lämnade Nya Zealand i början av maj. Vi har hunnit med mycket
sen dess och nu är vi som sagt på segling igen. Lämnade de fantastiska
lilla paradiset Cocos island igår eftermiddag. Solen riktigt brände och
det var skönt att komma ut i passadvinden. Så fort vi lämnade atollen tog
vinden tag i oss och idag går det riktigt fort med saltskvätt över oss och
båten.

12 44 S 093 55.3 E

Idag har ni höstdagjämning därhemma och vi har vårdagjämning. Ni går mot
vinter och vi går mot sommar.Fast för oss känns det som vi har haft sommar
ända sen vi lämnade Nya Zealand i början av maj. Vi har hunnit med mycket
sen dess och nu är vi som sagt på segling igen. Lämnade de fantastiska
lilla paradiset Cocos island igår eftermiddag. Solen riktigt brände och
det var skönt att komma ut i passadvinden. Så fort vi lämnade atollen tog
vinden tag i oss och idag går det riktigt fort med saltskvätt över oss och
båten.

12 44 S 093 55.3 E

Idag har ni höstdagjämning därhemma och vi har vårdagjämning. Ni går mot
vinter och vi går mot sommar.Fast för oss känns det som vi har haft sommar
ända sen vi lämnade Nya Zealand i början av maj. Vi har hunnit med mycket
sen dess och nu är vi som sagt på segling igen. Lämnade de fantastiska
lilla paradiset Cocos island igår eftermiddag. Solen riktigt brände och
det var skönt att komma ut i passadvinden. Så fort vi lämnade atollen tog
vinden tag i oss och idag går det riktigt fort med saltskvätt över oss och
båten.

Avgångstavlan satt

Nu tackar vi Cocos island för gott strandhäng, intressant historia, trevliga människor och snälla hajar. Vi sätter nu segel i den friska passadvinden och satsar på Rodrigues eller Mauritius, det får tiden utvisa.
Fair winds.

Utflykt idag med

Tog färjan över till West island idag, åt lunch på flygplats-cafeterian och tog en promenad längs byn som låg nästgårds den långa landningsbanan.

Landningsbanans staket fanns endast markerat på skylten.

På hemvägen fick vi sällskap med skolungdomar från Home island som skulle hem från skolan på West island. Bussarna som tog oss från byn till färjeterminalen var två, den första åkte vi och skolpojkarna och den andra åkte skolflickorna. I vindskyddet i väntan på färjan satt flickorna inne och pojkarna väntade utanför. På färjan satt flickor på ett ställe och pojkarna på ett. Kändes lite udda.

Äventyrlig dag

Cocos Keeling är en stor atoll som ligger mitt i passadvindsbältet, det utgör ett naturligt stopp för alla oss seglare som är på väg från Australien eller Indonesien till Mauritius. Här får man lite skydd från havet på ankarplatsen innanför Direction island. Hela stora Cocos Keeling har en lagun som är 5NM i diameter och här finns 26 öar som gör det till en atoll. Det finns två stora bosättningar, en på Home Island där det bor 400 Malayer, sedan finns West Island där det bor en mindre grupp utflyttade Australiensare, det är på West Isl som flygplatsen finns. Det går 3 flighter i veckan från Perth.

Idag måndag tog vi oss in till Home isl. där border-police fanns för att göra vår inklarering, det är en vind som är mer än frisk, små vågor bildas i lagunen och vi tog för säkerhets skull hela seglarstället på, flytväst och handburen VHF. Det var en blöt 2 NM resa, lika svettig inuti seglarstället som saltstänkt utanpå anlände vi till det lilla samhället byggt av exakt likadana prefab hus. Museum, art-shop, poliskontor och en välsorterad supermarket. Vi fick även köpt fyra dyra dunkar diesel.

Ganska nöjda med dagens utflykt kom vi även helskinnade tillbaks till båten, en dag med mycket sol och mycket salt.

APT 19-16

APT 19/2016

18 september 2016
Deltagare: Två kaptener
Plats: Cocos Keeling Island

Minnesanteckningar från arbetsplatsmöte 18/2016


Verksamhetsgenomgång:
Besättningen enas om att sträckan Darwin-Cocos Keeling Island är en segling
som kommer stanna i minnet, lite dåligt med vind de första dagarna, men sen
när vinden kom, då har det gått undan, 11 dagar och tolv timmar,
genomsnittsfart 7,3 knop.
Inga squalls, inget regn bara fin segling och en rejäl medström.

Verksamhetsplanering:
Ag planering föredrog en kortversion av kvartalsuppföljningen, och mötet
kan konstatera att uppgjorda planer följs, eventuellt kommer
budgetuppföljningen att ifrågasättas av kaptenerna men detta redovisas som
vanligt i den för allmänheten mycket slutna kretsen Controleravdelningen

En önskan om att årets planering återigen skulle medfölja
minnesanteckningarna.
2016 Q3-Q4
Aug: Segling mot Australien: Cairns ,Torres strait, Darwin (1300+1400 NM)
Sept: Segling mot Cocos Keeling (2000 NM)
Okt: Segling mot Mauritius, Reunion (2300 NM)
Nov: Segling mot Sydafrika, Durban, Cape Town (1600 +800NM)
Dec: Visit i Sverige

Arbetsmiljö
Kick-off, Hälsocoachen har fått i uppdrag att ordna en trivselkväll på
stranden med besättningen.

Övriga frågor:
Slabbkistans öppettider diskuterades, normala öppettider är lördag kl
12.00när skeppet är till sjöss , många i besättningen tycker att i de
hamnar/ankringsplatser där tullen ej förseglar förråden borde slabben kunna
öppnas en gång per dag. Ärendet kommer att vidarebefordras till Lilla
Kaptensförbundet då kapten har i sitt minne att detta finns reglerat i
förbundets stadgar.


Trevlig helg önskar
de två K

12 00S 099 15,4 E

Efter gårdagens bloggtext sköljdes vi över av ännu fler matminnen från
gamla tider till sjöss. Det där med ärtsoppan och torsdagar triggade ett
annat minne hur det kunde vara på torsdagar när man gick på värmen.
Hökaren ombord som skrev veckomenyn gick i 9 fall av tio efter gamla
invanda sjömansmenyer och det innebar att torsdagsärtsoppan kunde bytas ut
till en kall rätt när det var varmt ute, och detta var skivad burkskinka
med potatissallad gjord på majonäs och pickles därtill, behöver inte nämna
att ärtsoppans vänner grät sig igenom de torsdagarna .
Måltidsdryck på den gamla goda tiden var antingen blandsaft eller mjölk,
svenskt och bra med mjölk som måltidsdryck, saken var bara den att mjölken
tillverkades ombord, pulver tror ni kanske, men nej.....det fanns en
stålkossa ombord... där kocken blandade upp margarin med vatten under vad
vi förmodar kraftig vispning, detta blev då en vit vätska som de flesta
gladeligt hällde i sig såsom mjölksubstitut.

11 56 S 102 47 E

Torsdag idag, dagen då det i Sverige serveras ärtsoppa och pannkakor, det
får oss att tänka tillbaks på de bastanta och förutsägbara sjömansfrukostar
som serverades på svenska båtar. Lika säkert som bacon och ägg till
söndagsfrukost var sill och skalpotatis på måndagen, risplättar på tisdagen
och omelett på onsdag. På torsdagen kunde kocken slå till med en
Göteborgare, sen på fredagen var det dags för currystekta fiskbullar
(stavangerägg) och lördagen toppades kanske med en krämig äggröra.
Vad sägs om den menyn?
Man längtar nästan tillbaks till det gamla sjömanslivet, bara för de goda
frukostarna.

11 52 S 106 09 E

Rapport från en dag på sjön.
05.30 Brödbak
06.30 Soluppgång
07.00 Vaktskifte
11.00 Brunch
11.30 Tvagning
12.00 Middagsposition
12.30 Fisklina manas ut
14.30 En gyllene makrill fångas och halas hem
15.30 Eftermiddagsöl med spel
18.30 Fisksoppa tillredes och ätes
19.00 TV-serie tittas
20.00 Nattvakten går på
Så var ytterligare en produktiv dag till ända.

11 46 S 109 35 E

FAIR WINDS AND FOLLOWING SEAS
Det är skönt att lämna den vindfattiga Timor sea och känna passadvindarna
hugga tag i seglen, Rolling home, rolling home across the sea
Nu får maskin vila och vi sparar diesel, ingen mer motorgång och vi ser
fram emot att komma fram till Cocos Keeling under helgen. Lördag eller
söndag, det är frågan.

11 51 S 112 56 E

Vi hade som ni vet en del hantverkare ombord för olika projekt i Darwin,
killen som förstärkte vår ankarrulle var en riktigt duktig och trevlig
svets/metallarbetare. Th och han började diskutera verktyg ,och svetskillen
fick lära sig om vem som uppfann skiftnyckeln och var kvalietsverktygen
Bacho kommer ifrån . För att inte tala om var ABBA, Volvo och Scania har
sitt ursprung, ja han fick en ordentlig genomgång av svenskarnas framgångar
genom tiderna. Till slut kontrade han med ett stort leende i hela ansiktet:
No worries mate, Australia is the country were the Vegemite come from.
För det vet ni väl alla vad VEGEMITE är?

12 01 S 116 28 E

Söndagsbrunch - söndagsvila

12 05 S 119 07 E

Det var som ett tecken när jag i förrgår skrev om pirater, två timmar efter
det att bloggen gått iväg ser vi plötsligt några stora fiskebåtar, förmodar
att de kommer från Indonesien. Pulsen höjs lite, men vi upptäcker snart
att de inte är så intresserade av oss. Vi kunde se att besättningen stod
runt relingen och höll på att pilka fisk, solen steker och vi avundas dem
inte . De har lindat in sina huvuden och ansikten i vita trasor till skydd
för solen, men om fantasin återigen får löpa fritt så såg det ut som de var
mumifierade... men nej... mumier vinkar inte glatt åt förbipaserande
seglare.

12 05 S 121 47 E

För längesen när jag ( T) var ett barn hade vår familj en Bohuskryssare
som var ritad av Einar Ohlsson. Med Pella som hon hette seglade vi mest
dagseglingar runt Marstrand, Koön och Instön.Vi planerade alltid rutten så
vi fick medvind genom Albrektsuns kanal, men ibland vände vinden och då
fick vi kryssa även där. Trafiken genom kanalen var inte lika intensiv då
som nu så för det mesta gick det friktionsfritt. När far och son seglade
ensamma, satt alltid den äldste till rors och jag, den blivande kaptenen,
navigerade och skötte focken. Ett hederuppdrag då var att gå ner i ruffen
och tända pappas cigarr när det blåste, och ni som rökt cigarr vet att man
måste blossa ett tag för att få fyr på den, när jag återigen kom upp i
sittbrunnen var ansiktsfärgen grön.
Vad säger dagens föräldrarskap om den utmaningen? Inkörsport eller tidigt
avståndstagande?

11 59 S 124 12 E

Igår eftermiddag slöade vi i sittbrunnen, fortfarande den svalaste platsen
ombord, vi lyssnade på ett nedladdat "Sommar"-program då vi plötsligt hörde
vi en röst nerifrån båten.....det visade sig vara VHF-redion som anropade
någon. Till saken hör att den varit helt tyst hur länge som helst. T for
ner och svarade, då var det den Australiensiska border force som gjorde en
av sina överflygningar i området och ville kolla vilka vi var. När alla
uppgifter kollats och allt stämde med deras uppgifter gjorde dom en sista
inflygning över oss och vi hann få ett ganska bra foto.
Det känns faktiskt ganska bra att veta att någon följer oss, iallafall
ibland, även om inte dom här vattnen är fulla av pirater, så är vi inte
långt från Timor, Indonesien där det fortfarande sker piratöverfall.

12 11,7 S 126 34 E

Inatt var gränsen mellan himmel och hav utsuddad, vi var som ett skepp som
svävar i rymden. När dagen sen gryr ser vi ett hav så blankt som ett bonat
golv, den svaga vinden förmår inte ens att bryta ytspänningen på vattnet.
Då kommer minnena tillbaka till 1982 när vi med vår förra båt Aurora
seglade över Nordsjön i slutet av Maj. Vi var taggade inför vår första
långsegling till Skottland, vi såg framför oss en tuff bog mellan Haugesund
och Peters Head, verkligheten blev helt tvärtom, med spinnacker satt svepte
vi ljudlöst fram i en svag ostlig vind som inte förmådde att bryta en
spegelblank yta.
Mellan dessa två tillfällen har det seglats många tusen mil i olika
hastigheter och i olika bekväma och obekväma förhållanden. Vi har många
minnen i våra sjösäckar, det kommer kanske fram fler under den här
seglingen.

12 15 S 129 07E

Timor sea, inte en vindpust och en mördande stekhet sol. Jag minns när jag
läste Göran Cederströms "Tua-Tua" en L 28 som han seglade jorden runt med,
jag tror att det var 70 eller 80 tal. Han hade inga större dieselmängder
ombord, så för honom tog det tre veckor att ta sig ur det vindfattiga havet
och dit där passadvinden råder.
Vi har tack-och-lov bättre förutsättningar här på Anastasia, vi låter
motorn hjälpa till, och solskydd kan vi få under biminin, men varmt är
det. Det tycker vi och sköldpaddorna.

Going west

Oj så skönt det var när marinans slussport öppnade sig och vi kunde komma ut i friska luften på det utgående högvattnet. Dagen har varit intensiv med desista förberedelserna, men nu är fendrarna uppe, ankarklysen cementerade och vi är taggade till tusen.
Indiska Oceanen !visa din bästa sida.

För säkerhets skull

Har länge gått och funderat på sånt som man egentligen inte ska fundera på, fast jag tror om man funderar på det man inte ska fundera på och planerar för det man helst inte vill planera för, så om det trots allt händer det som inte skall hända, så är min filosofi att det då kommer att vara större chans att det som händer, om det händer, kommer att sluta på ett bra sätt.

Det vill säga om vi måste sätta oss i den där livflotten vi har, så vill vi gärna ha med oss satellittelefonen för att kunna kommunicera med nån räddningscentral eller så, men den har ju liksom alla andra telefoner ganska begränsad batterikraft. Idag har vi äntligen hittat en prisvärd liten solpanel som i sitt ihopfällda läge liknar en liten dokumentportfölj.

Den skall med i vår packning så sant som det är sagt, det behöver vi inte ens fundera på.

Museumdag

Idag tog vi oss till det härligt luftkonditionerade Museum and art gallery i Darwin.

Där fanns både tillfälliga utställningar och permanenta avdelningar. Vi tittade bland annat på alla djur, fisk och fågelarter.

 En gång har det här skelettet varit en Pytonorm

Här har vi en mycket stor snäcka (Giantclam)

Man hade naturligtvis också en uppstoppad stor saltvattenskrokodil som hette "Sweetheart" han var känd på sin tid för att attackera fiskebåtar.

Till sist hade de en intressant utställning från Cyclone Tracy som gjorde en klockren träff på Darwin stad på julafton 1974. Inte ett hus stod kvar och man evakuerade i princip hela stadens invånare. Det var intressant och man kunde gå in i ett helt mörklagt rum, där de hade en autentisk ljuduppspelning som någon hade gjort under den värsta stormen. Det var skrämmande att höra, det lät mer som ett tåg som hela tiden körde förbi.

Stress

Idag hade vi bokat in oss för utklarering ur landet hos tull och passpolis.
Men när vi sent igår eftermiddag svettiga och trötta och inte klara med allt arbete, började känna irritation, stress, huvudvärk och en törst man inte släcker med vatten, så höll vi ett informellt möte där vi beslutade att boka om utklareringen till måndag, vi förlängde även bilhyran till måndag. Det är inte bra att hasta iväg ut på en ny ocean med projekt som inte är färdiga, inte sjöstuvat och adrenalinet på topp. Här är så varmt om dagarna att vi måste sänka tempot för att hålla ihop. Klockan 8 på morgonen är det +32 sen blir det bara varmare under dagen tills solen går ner.
Bästa beslutet firade vi med att ta halv fridag vid Darwin Waterfront, ljumma vindar och ett något svalkande vatten