Påmönstring

Då var vi påmönstrade som ”crew” på en annan skuta, s/y Amelit. Det känns som det är många år sedan vi inte var kaptener på vår egen båt, nu blir det till att ta order från Captain Kaj.

På den gamla”goda” tiden som jag brukar hänvisa till ibland, när vi började segla till sjöss. Det var tidigt 70-tal, då hade alla som gick till sjöss en sjöfartsbok, det var ett viktigt dokument i sjömansvärlden. Sjöfartsboken var blå och gällde även som ett pass. När man mönstrade på tog kapten eller telegrafisten hand om sjöfartsboken, där stämplades det stora fina stämplar av platsens konsulat, man var också inskriven i skeppsrullan. När man sen mönstrade av kunde man se precis vilka båtar man varit på, hur länge och i vilken befattning. Alltsammans fanns via dessa dokument också i Sjömansregistret som någon statlig myndighet höll reda på.

Det fanns även en annan blå bok som man hade ombord, det var avräkningsboken där man kunde se sitt tillgodohavande för varje månad. När det började närma sig avmönstring räknade telegrafisten av hur mycket man tagit ut under tiden ombord och hur mycket som man hade kvar av sin lön till hemresan. Det hände ibland att några blev irriterade och arga på någonting ombord och då hette det att ”Man skulle gå upp till gnisten och slänga in den blå”, alltså mönstra av i nästa hamn och få ut sitt TGH.

Captain Kaj verkar vara en hyvens kapten, så vi skall nog slippa slänga in den blå här ombord.