Paus på bloggen

Håll utkik i mitten på januari för då är vi tillbaks här på bloggen med dagliga rapporter från seglarnas liv nu och då. 

APT 22

APT 22/2016

19 november 2016

Deltagare: Två kaptener

Plats: Cape Town

Minnesanteckningar från arbetsplatsmöte 22/2016

Verksamhetsgenomgång:

Under senaste veckan har Anastasia seglats till etappmålet Cape Town, därmed har segelsäsongen 2016 avslutats. En fantastiskt fin plats i W&A marina har genom goda kontakter i kryssningsbranchen kunnat erhållas, här kommer Anastasia ligga trygg då kaptenerna flyger till Sverige för traditionellt jul och nyårsfirande.

Verksamhetsplanering:

Mötets ordförande påminde hela besättningen om att ett etappmål är avslutat innebär inte att besättningen kan luta sig tillbaka och göra någonting så improduktivt som att slå dank.

Åtgärdslistorna är långa och årsredovisningar skall levereras.

• Ag autopilot presenterar på dagens möte två olika förslag till nyanskaffning, ett multikostsamt och ett kostsamt. Kaptenerna skall analysera och värdera de olika förslagen utifrån en ny mall som levererats från Anastasias IT-avdelning. Först skall utbildning på nytt material utföras.
• Nytt kanvaskapell till biminin skall beställas, Ag kapell bör hämta in ett antal offerter från leverantörer.
• Ag safety skall se till att livflotte och annan nödutrustning lämnas in för service.
• Segelansvarig skall se över behovet av småreparationer i segelgarderoben.

Bloggansvarig delgav mötet att från och med imorgon kommer bloggen ta vinteruppehåll tills dess att besättningen återkommer till Anastasia i mitten på Januari 2017 . Då kommer den sista etappen på seglingsäventyret att fortsätta, med rubriken ”Mot norra halvklotet”

Arbetsmiljö:

Det systematiska arbetsmiljöarbetet och handlingsplanen för 2016 har på mötet diskuterats och reviderats, förutom de numera vanliga jordnötsdiskussionerna har förläggning av arbetstid under sjöresor diskuterats. Då det under några dygn på Indiska Oceanen krävdes en större arbetsinsats än vanligt har kaptenerna från förbundet beviljats tillfällig dispens för kortare sovtörnar. Detta skall dock användas mycket sparsamt då påfrestningarna på liten besättning ej skall underskattas.

Övriga frågor:

Förbundstillhörigheten har efter många långa förhandlingstimmar beslutats att inget utträde ur Lilla Kaptensförbundet skall ske, övervägande faktorer har då främst varit den snabba responsen när viktiga frågor uppstått, och inte minst de fantastiskt fördelaktiga medlemsförmånerna. Som någon sade: Vem vill missa nyårsbanketten på Österlen?

-->

 Kaptenerna tackade hela besättningen för en lyckad segelsäsong och önskade alla välkomna åter i Januari 2017

Här är de två K framför båt och Taffelberget.

Trevlig helg, jul och nyår önskas alla bloggläsare.

Hipp hipp hurra

I hamn efter sista etappen för den här säsongen. Tre nätter och två dagar från Port Elisabeth, rundat Cape Aghulas i regndis, sista natten var iskall bara +13 grader både ute och inne.
När vi så tyckte att vi var nästan framme kom den pinande, vinande Cape Town sydosten, det piskade upp sjön och mätaren slog upp på 40 knop. Med vinden ylande i öronen tog vi oss runt den stora piren som markerar hamnen och vinden pinade på lika illa där. Vi passerade två små broar som öppnades och se där låg Waterfront marina där vi nu ligger förtöjda. Vinden har fortsatt att vina hela dagen och tydligen är det så här för det mesta. Vinden som kommer från sydost stoppas upp av bergen som omringar staden, och när den tagit sig över Signal Hill, Lions Head, Table mountain och Devils Peak, har den förstärkts till rasande fallvindar. Skönt tycker vi nu med en fast förtöjning.

34 54S 020 18E

Om någon timme rundar vi Cape Aghulas, vilket är Afrikas sydligaste
punkt, det innebär att vi nu är i Sydatlanten och att vi nu också kan
skryta med att vi seglat söder om både Sydamerika och Afrika på egen köl.
Australien gick vi norr om och NZ passerade vi genom Cooks strait, så
dom kontinenterna får vi segla söder om i nästa sväng.
Skål tamejfan.

34 18S 023 32E

Upploppet.
Nu kan man säga att vi är inne på upploppet för den här etappen. Vi gav oss
iväg i svag vind och mycket gammal dyning. Under natten har vinden
stabiliserat sig och för oss nu i bra fart västerut längs sydafrikas kust.
Det är ganska ettriga vågor som följer oss akterifrån och ibland skvätter
in i sittbrunnen. Vi är så glada att autopiloten efter alla turer tycks
hjälpa oss det sista, för där ute bakom ratten är det kallt blåsigt och
ibland blött.

Museum

Vi har sett att det finns ett förhoppningsfullt bra väderfönster ikväll och ett par dagar framåt, så vi satsar på avgång ikväll.

Dagen ägnade vi åt ett besök på det maritima museet i Port Elisabeth, det var mest fiskmodeller och olika snäckor man kan hitta här längs kusten.

 Sen fanns det ett ute-akvarium med en säl som kunde göra konster.

och ett inne-akvarium med lille Nemo

Filmtajm

Dax för en liten film på fredagen, tycker ni inte att det räcker kan ni alltid gå in på Youtube länken tillhöger på webbsidan och titta på alla gamla filmer. Trevlig helg

Port Elisabeth

Idag tog vi en promenad i Sydafrikas femte största stad Port Elisabeth, vi hittade en kul affär med massa afrikansk hemslöjd, målningar, flätade korgar oändliga mängder av trädjur i olika storlek.

 Jag hade gärna köpt en giraff i nästan naturlig storlek, tänk att få pryda trädgården hemma i Kungssten

eller varför inte ett zebrahuvud, (obs i trä) att sätta ovanför källaringången

Djuren påminner mig om MURRES ZOO som på 2000-talet prydde berget ovanför busshållplatsen Kungssten, det var tider det.

En liten safari

Idag var vi och hälsade på favoritdjuren, girafferna.

Vi fick hälsa på dem i deras rätta miljö, Mpongo Game Park, här lever dom tillsammans med de andra djuren, antiloper, zebror och gnuer, elefanterna gömde sig lite för oss idag, men nånstans fanns nog dom med.

East London

Vi bestämde oss under efternatten att vi skulle gå in till East London, det var helt enkelt lite osäker vindprognos närmare Port Elisabeth. Vi fick följe av tre vackra vita fåglar in mot hamnen. Hamnen är föresten en helt naturlig hamn anlagd i en flodmynning. Buffalo River som floden heter ligger i vår nya provins Cape East, nu är vi ett steg närmare etappmålet.

Durban-Port Elisabeth

Aghulasströmmen, strömmen som går i sydlig riktning längs kusten här skulle
ge oss en ordentlig gratisskjuts söderut mot Port Elisabeth. Vi har
studerat väderrapporte i en vecka nu och tidigt söndagmorgon skulle vara en
perfekt start, lite motvind i början, sen skulle den nordliga vinden och
strömmen få oss att flyga fram.
Ja nu sitter vi mitt uppe i strömmen, har vinden emot och kör motor, ingen
extra knop ännu, vem stängde av strömmen?

This is Africa

6x6x6 ägg och en tomat, gör om det om ni kan.

APT 21

APT 21/2016

24 november 2016

Deltagare: Två kaptener

Plats: Durban

Minnesanteckningar från arbetsplatsmöte 21/2016

Verksamhetsgenomgång:

Under oktober månad har Anastasia seglats från Cocos Keeling, via Rodrigues och Mauritius till Sydafrika Durban. 5200 NM har avverkats under 7 veckor, under etappen Cocos-Rodrigues sattes seglingens distansrekord, 2000NM på 10 dygn. En ganska trött besättning och en sliten båt anlände så till Durban för en vecka sedan. Största problemet har varit problem med auto-piloten, till en början ett problem med kursdator och elmotor, som efter renovering gjordes funktionsdugligt. Sen slits fästet i roderkvadranten sönder och många långa törnar vid rodret gjorde besättningen nedstämd och trött.

Durban har levererat duktiga hantverkare både vad gäller en reparation av huvudmaskin och autopilotens hydraulsystem och infästning. Ett trasigt segel har blivit som nytt.

Verksamhetsplanering:

Verksamheten går dock enligt plan, ankomst till etappens slutmål Cape Town ser ut att hålla, en plats i marinan är bokad från 15 november.

Hemresa till Göteborg är bokad till den 12 december.

Julgröt beställd och nyårssupén är bokad.

En arbetsgrupp är tillsatt för att ta fram kostnadsförslag till nya instrument inkluderande ny autopilot.

Arbetsmiljö/ Personalfrågor:

Medarbetarsamtal samt lönesättande samtal har hållits med hela besättningen sedan ankomst Durban:

• Kapten har fått mottaga en hedersutmärkelse på grund av sin outtröttlighet och förmåga till innovativa lösningar då saker går sönder långt ute på havet.
• LSO har skött sitt uppdrag klanderfritt under senaste året och inga allvarliga tillbud har uppkommit.
• Planeringskonsulten önskar att få mer uppgifter och skall eventuellt även bli ansvarig för kommunikationsbiten.
• Fiskerikonsulenten är något besviken på den snabba seglingen över Indiska Oceanen, vilken fisk simmar i +10knop?
• Hälsa och livsstilscoachen har fått beviljad tjänstledighet för att prova ny anställning.
• Kulturtanten har inventerat skeppsbiblioteket och föreslår några nyinvesteringar i samband med resa till Sverige.

Övriga frågor:

Då Lilla Kaptensförbundet visat otålighet gentemot sina medlemmar trots att 20 APT genomförts under 2016, har vissa röster höjts ombord Anastasia om att byta fackförbund till Lilla Skepparförbundet, som faktiskt även har rabatt på medlemsavgiften under november månad. En omröstning kommer att ske.

 De två K. önskar alla läsare en god helg

SIM-kort

Idag hade jag en adm-dag på schemat (administrativ dag) passade på att slänga gamla kvitton, inklareringspapper och allt som samlas på hög. När jag kom till SIM-korts högen blev jag lite nostalgisk. Franska Polynesien Vinicard, Australien Telstra, Fiji Vodaphone. Tänk vad många SIM-korts försäljare jag har lirkat med, kan jag få kortet insatt, fungerar det? kan ni ställa in APN, kan jag internetdela med den här inställnningen. Kan jag ladda på på nätet eller måste jag komma till er affär. Men oftast har det fungerat bra. Landet som jag ger 10 poäng av 10 möjliga är Fiji, det absolut bästa data-landet på både tillgänglighet och kostnad för Gigabyten. 

Reparationer och annat

Det finns olika sätt att lära känna ett nytt land man kommer till, man kan åka runt i en turistbuss på en guidad tur, man kan hyra sig en egen bil och utforska landsbygden lite noggrannare.
Vi har haft ett eget sätt på senaste tiden och det är att lära känna landet genom olika hantverkare som vi behöver förlita oss på, segelreparatörer, dieselmekaniker, hydraulikexperter, men även detta sätt ger oss en god insikt i hur man lever och arbetar i olika länder, hur man ser på sitt arbete, kommer på utsatt tid, håller vad man lovar. Lite småprat om familjen, vad man gör på fritiden, vill man kommer man snabbt nära människor överallt.
Nu har vi varit här en vecka i Durban och många projekt börjar falla på plats, en del är naturligtvis kvar , men vi har börjat studera väderkartor igen för fortsatt segling mot Cape Town, man vill inte hamna i fel väder längs den här ökända kuststräckan.

Shoppingrunda

 Här skall vi ut på en shoppingrunda

 Man kan gå in i vanliga, stora fina  affärer, eller handla billigare direkt på gatan.
Vad sägs om ett par nya crocs i fina färger, eller ett par bättre begagnade skor

Lite frukt direkt ur kundvagnen

Vi avslutade med en härlig grillad kyckling till middag

Storstadspuls

Hjälp vad snurriga vi blir.

Vi kommer seglande från havet, har besökt öar med bilar och människor naturligtvis, men här, här i Durban Syd-Afrika har vi kommit rätt in i en stor stor storstad. 

Här bor typ 3,5 millioner människor och så fort vi kommit ut från marinan, behöver vi bara korsa två järnvägsspår och en trefilig väg så är vi mitt i myllret. 

 Bilar människor extra allt.

 Shoppingkomplex små matställen allt finns här, när vi går på trottoaren tillsammans med alla andra blir man knuffad åt sidan för att man håller fel tempo. Man får kryssa sig fram mellan alla försäljare som står utanför affärerna och säljer allt, till ett lägre pris. Ljudnivån från alla försäljares utrop är hög, vi har inte en chans att tala med varandra. 

Inne i affärerna har det där vänliga lite långsamma söderhavsstilen försvunnit, köerna är långa och här gäller det att hålla sin plats i kassakön, annars kommer det snabbt någon och baxar in sin kundvagn framför oss. Vi är fortfarande ganska omtumlade efter vår Indiska Ocean-passage, men börjar nu sakta anpassa oss i det nya landet.

Anlänt Durban

Lungt, tyst och stilla var det inatt när vi puttrade in i Durbans hamn runt midnatt.  När vi förtöjt och lagt oss somnade vi som klubbade sälar. Det skall inte förnekas att den här seglingsetappen har varit påfrestande, och vissa av dagarna hade jag hellre suttit på land och läst våra egna berättelser i en blogg på nätet. 

Etappen som vi nu seglat är en källa till oro hos de flesta långseglare, då tänker man främst på passagen söder om Madagaskar, där man inte skall gå för nära på grund av uppgrundningar som kan skapa oro i vågsystemen,  samt det som ger en kallast kårar, det sista dygnet innan man angör den nya kontinenten Afrika, där den sydgående Aghulasströmmen kan skapa freakwaves när den möter en sydlig kuling eller storm. Allt detta skall planeras innan, grundat på väderprognoser längre fram än en vecka i tiden.

Aghulasströmmen blev det absolut minst problematiska på hela seglingen, vädret stod oss bi och vi kunde bara njuta en lite snabbare segling igårkväll.

Det som för oss varit mest problematiskt har nog varit oron för autopiloten, alltsedan infästningen sprack på femte dagen. Tuffa timmar vid rodret tär på en liten besättning.  Men en förmåga som alltid finns i den gamla sjömanssäcken är: hitta nya lösningar, måste klara sig på egen hand, om det så är för några timmar eller som för oss några dagar. Dessa erfarenheter har kommit fram igen, och vad man kan åstadkomma med lite slangklämmor, epoxi, stålbitar och dynema, har fått en ny innebörd. 

Jag säger bara hedersmedalj till hederskapten.

Trasig infästning

Lagning som höll i det lugna vädret

29 23S 032 25E

Som om inte alla upplevelser och äventyr tidigare på seglingen skulle räcka
kom vi under gårdagen in i ett åskoväder, storleken på vädret var
enormt.Hen som styr däruppe har bestämt sig för att pressa oss till det
yttersta. ovädret varade från ca 04.00 på morgonen och till midnatt. Åska,
blixt och dunder är inget seglare tycker om, det utsatta läget går inte att
komma undan och skadorna om blixten går ner i din båt blir omfattande. Så
återigen en orolig dag. Ska det aldrig sluta tänkte vi både en och två
gånger under dagen, det hela hade sitt cresendo på kvällen när solen gått
ner , det blixtrade och lyste som om vi haft en diskokula hängande i
sittbrunnen.
Mycket vind kom där också, vi hade styrt för hand hela dagen och även denna
kväll, vi hade endast en halvt utrullad genua satt, farten var god.
Plötsligt släpper utrullningstampen, och hela seglet rullas ut och det
fladdrar ordentligt. Det rycker, det sliter i både stag, vant och mast och
innan vi fick ordning på alla tampar hade hela underliket på focken hunnit
blåsa sönder.
Kapten har nu utlovat en dubbel whiskey vid ankomst Durban, som beroende på
gårdagens starka vind nu verkar inträffa natten mellan tisdag och onsdag,
men osvuret är bäst, kanske det vore bättre att ta nattvarden..

28 53 S 035 15E

Ingen dag är den andra lik, häromdagen  låg vi och drejade bi i styv kuling. Idag har vi behövt köra motorn på ett spegelblankt hav, solen värmer igen och man kan inte tro att det är samma hav.Efter det att kapten uppfunnit en provisorisk lagning på hydraularmen till självstyrningen, har besättningen till och med kunnat återge till normalt vaktschema, vilket för en del innebär sovkoma se fort tillfälle ges. Nautiska milen räknas ner och fakta om Aghulasströmmen läses. I god tid före onsdag skall även den Sydafrikanska flaggan letas fram.

åäö korrigerat av webbservicen

28 36S 038 23 E

I förrgår när jag hade stått vid rodret och styrt mitt pass, tänkte jag
att eftersom vi är mycket mer ute nu, kanske vi kan få se lite mer delfiner
och valar, det vore ju mäktigt att se en val blåsa och sen se den där
valfenan försvinna ner under vattnet. Tankarna rann förbi och nu det var
min tur att laga lite mat, plötsligt när jag står vid spisen känner jag hur
det liksom suger tag i båten i en annan riktning än det vanliga rullandet.
Det kändes mer som när vi körde genom stora drivande kelpbälten (sjögräs
modell large) i Patagonien.
Jag tittade ut akteröver där Thomas stod och styrde och sa: "-Kände du, vad
konstigt vi gungade till". "- Ja det kändes som om vi hade en mjuk,lätt
grundkänning, svarade Thomas " Vi tittade båda akteröver och där 50 meter
akteröver var det som en svart rektangel i vattnet. "-Rodret ropade jag",
nej sa Thomas hon styr som vanligt. Då rörde sig det svarta i vattnet och
precis som vinkade lite från sida till sida. Det var fenan på en val, VI
HADE PRECIS KÖRT ÖVER EN VAL, ingen skada skedd ombord konstaterade vi
snabbt, men valen fick sig nog en god skrubb i skinnet från vår köl och vi
fick lägga ännu en historia till våra minnen.

28 33S 041 38E

Inkommet via InmarSat:

Under det senaste dygnet  har vi stått vi rodret, hela tiden.  Anastasia som är fenkölad , lätt och känslig kan man inte lura till sig att släppa ratten ens en minut. Mycket vind och krånglig sjö gör också att man måste vara koncentrerad. Kaptenerna har infört ett strängt vaktschema. två timmar vid rodret och två timmar off, på de icke styrande timmar skall man laga mat, äta och sova, man inser nu hur bra vi brukar ha det och får lägga dataspelandet åt sidan. Det blir i och för sig ännu mer tid åt filosofiska tankar....

Men trots allt är båten intakt och allt annat fungerar som vanligt, så hur är det vi brukar säga. Det som inte dödar, det härdar.

åäö korrigerat av webbservicen - med reservation för felaktigheter (ä skrivs som d, å skrivs som e, ö skrivs som v av denna kommunikationsväg)

Inkommet via SMS:

Hej alla bloggläsare i går eftermddag hade vi lite problem, när vi var söderom Madagaskar på ett säkert avstånd så ökade den ostliga vinden till 17- 20 m/s. Först fick vi en sjö in i sittbrunn som släckte våran vattentäta display för autopiloten. Sedan så gick Raymarin4s hydralcylinder i fästet på roderkvadranten.Eftersom vi var lite trötta se bestämde vi oss för att dreja bi under natten.
Vi har även problem med satellitelefonen se det är trixigare än vanligt att kommunicera.
Nu har vi fortsatt våran resa, och besättningen är vid gott mod.

---
åäö korrigerade av webbservicen

27 12S 046 05E

Fartygstrafiken runtomkring oss väcker som sagt minnen, alltifrån att
mönstra på en ny båt, hur det kändes att gå vakt på bryggan, sitta i mässen
och äta, och också fritiden. Som vaktgående hade man 56 timmars arbetstid
per vecka, det innebar ungefär 8 timmar sömn och 8 timmar fritid utöver
arbetet. Mat och disk behövde man ju aldrig tänka på. Vad gjorde man då på
fritiden; en del båtar hade mörkrum och möjligheter att framkalla foton,
en del hade snickarverkstad, de flesta hade ett pingisbord, men gym var
ovanligt på den tiden.Sen var det naturligtvis umgänge, spela kort sitta
och berätta skepparhistorier eller skrönor, men bäst av allt var nog
Sjömansbiblioteket. Det bestod av lådor, stora som symaskinslådor och
fyllda med böcker från biblioteket, lådorna byttes så ofta som möjligt,
oftast på de olika Sjömanskyrkorna som fanns ute i världen. En helt
fantastisk servicesom sköttes ifrån biblioteket i Göteborg. HKF,
hadelsflottans kultur och fritidsråd fanns också på vissa ställen i världen
och de ordnade idrottsturneringar och hade filmer till utlåning. Det var
ibland ganska nya filmer som man kunde låna till sig för resan. Sen blev
det biokväll ombord, med stor projektor, vit duk och pingisbordet skjutet
åt sidan. Gick man på en bra trad där det fanns möjlighet att nå den här
servicen så fanns det ett utbud, och det räckte för vad vi visste då, detta
var långt innan VHS, DVD och nerladdade filmer man kan ha på sin PC..

25 58 S 048 46E

Vi är inne på 5 seglingsdygnet från Mautitius, och igårkväll kom vinden,
från ingenting till direkt 28-30 knop, det hade hunnnit bli mörkt och det
var svårt att se hur sjöarna kom. Vi har påbörjat rundningen av Madagaskar
som tar ca två dygn. I alla pilotböcker vi läser skall man hålla gott ut
från sydspetsen på M, det är en grundbank i syd och den skall man akta sig
för, det kan tydligen bli farliga vågor. Vi håller ett avstånd på ca 100
NM, och här tycks all handelstrafik också gå. Inatt har vi haft en jämn
ström av mötande fartyg och det tycker vi är skoj, man känner sig inte
riktigt lika ensam då, även om vi sällan kommunicerar med något fartyg. Det
är samma känsla som när det en mörk oktoberkväll lyser inne hos grannen,
man är helt enkelt nöjd med att veta att det finns någon där.

24 19S 051 13E

Här kommer en mustig skepparhistoria tagen ur det levande livet för sådär
en 30 år sedan
Det är måndag morgon och matros NN har inte törnat till vid arbetets start
klockan 07.00, båsen meddelar detta till ÖST, som då med båsen som vittne
använde huvudnyckeln för att gå in i matrosens hytt och väcka honom.
MatrosNN som var synbart påverkad skällde ut ÖST efter noter.
På ÖST inrådan beslutade befälhavaren att sammankalla fartygsnämnden, efter
förhör med de olika parterna hade nämden sitt möte och
ordförande/befälhavaren ansåg att straffet skulle vara loggning en vecka,
men Sjöfolkets representant reserverade sig mot beslutet. Matros NN
kallades in och delgavs straffet, varpå han blev så arg och tog fram den
blå och dängde den hårt i bordet framför gnisten och sa: -"Jag skall fan
inte låta min lön gå till massa kaptensänkor, jag mönstrar av i Durban".
Gnisten påpekade då att matros NN var mönstrad på europeisk hamn och efter
Durban och Cape Town var fartyget "bound Caribean FO",(for order) så det
där med avmönstring fick nog vänta. . MatrosNN blev alltmer desperat och
hotade då med att slå handen rätt i skottet så han blev sjukavmönstad.
Gnisten informerde matrosen om att han tagit ut TGH i förra hamnen och att
han hade två dragsedlar som löpte, så någon större summa pengar vid
avmönstring kunde han inte räkna med.
Det kan nämnas i sammanhanget att alla inblandade parter i denna händelse
fick åtnjuta varandras sällskap ytterligare tre månader, innan lämplig hamn
för avmönstring kunde ske.

Om det finns uttryck som ni inte förstår kan ni ställa en fråga här på
bloggen får vi ta och förklara när vi kommer in till land.

23 02S 053 42E

Om ni tittar under fliken Position and Routes i webbversionen av bloggen,
då kan ni se att dagsetappera inte varit så långa. Det beror dels på att
det är svag vind och dels att vi inte har så bråttom ner till rundningen av
Madagaskars berykrade sydspets. Enligt våra kontinuerliga uppdateringar av
väderprognoser kommer vi få mycket bättre förhållanden där en dag senare ,
så här vaggar vi fram i 5-6 knop och tycker fortfarande att Life is good.

21 44S 055 28 E

När solen gick ner vår första seglingsdag hade månen precis börjat sin
bana upp längs himlavalvet, vi fick en ljus natt och luften var ljummen,
det kändes som en bra start på seglingen. Månen som är helt klotrund kommer
att lysa upp våra närmaste nätter, och tittar ni ut därhemma, så ser vi
samma måne , ingen ny sanning men lika fascinerande att tänka på varje
natt.
Enligt sagan ylar vargarna under månens ljusa nätter, varulvarna är aktiva
och människan kan bli mångalen, det är ingenting vi direkt tror på, men
helt klart har månens sken förtrollat och lockat fram fantasier genom
tiderna.
Vi tycker det är så trevligt att slippa det kompakta mörkret som annars kan
råda ute på ett nattligt hav.

20 17 S 057 14,8 E

Samtidigt som Th klarerade ut hos tullen i morse, passade jag på att göra
av med de sista pengarna på marknaden, bröd, frukt och grönsaker så vi
klarar oss. Det var underbart skönt att komma iväg och nu glider vi fram i
fin vind från NO.
Life is good

Sjöklart

Här är sträckan vi skall segla, Mauritius-Durban 1600 NM, vi kommer att passera två olika väderssystem, ett på den första sträckan innan vi passerat Madagaskars sydspets och sedan är det ett annat system när vi närmar oss Syd-Afrika.
Det känns lite hisnande att ge sig iväg på den här seglingen som beräknas ta 10 dagar, när vi närmar oss Durban skall vi passera den beryktade Aghulasströmmen.

Det är då ordet i rubriken kommer in SJÖKLART.

När vi var till sjöss för många år sedan betydde det att all last skulle stämplas och surras, allt löst ute på däck skulle antingen in i något sjapp, eller surras på däck. Man surrade och surrade både under och över däck, att få förskjutning i lasten kunde få katastrofala följder.
Det vi gör nu på vår segelbåt är ungefär samma sak fast i lite mindre skala, men att se till att allt löst har en fast plats, det är det samma. Vi sätter även kapell på luftventilerna, tejpar ventiler, ser till att de bottenventiler som behöver vara stängda är det. Sjökojer bäddas och väderfiler laddas ner.
Mise en place som kockarna säger
Välkomna att följa med på vår segling mot Syd-Afrika

Möte med ny kultur

Under vår segling runt jorden har vi på några ställen hälsat på gamla sjö-kollegor som valt att bosätta sig utomlands, det har jag skrivit om tidigare.

 Här på Mauritius letade vi upp en kollega från arbetslivet som öppnade sitt hem för oss igårkväll och bjöd på en härlig middag och en trevlig samvaro. Det är så intressant att komma hem till en familj och att få höra om hur olika saker fungerar här, t.ex skola, sjukvård och skattesystem. Här på ön råder tyvärr mycket korruption om man vill få något gjort med en gång, är man tvungen att sticka pengar under bordet, men har man tiden för sig är det bara att vänta. Men å andra sidan får vi höra att Mauritius är en ö man sällan flyttar ifrån, människorna är mycket familjekära och vill kunna umgås med sin släkt så ofta som möjligt. Tack för en härlig kväll på Casa Konokono.

Autopilot

Under seglingen till Gran Baie på nordsidan Mauritius igår gjorde vi tester på autopiloten, trots bytet till en ny fluxgatekompass fungerar autopiloten inte tillfredsställande, han har precis som tappat sin kraft. Ni minns att för ett tag sen passerade vår logg 60000 NM och det kan ju ta på krafterna.

Så under tiden vi ligger här i viken, mitt i turiststråket av katamaraner som går på dagsturer ut till fantastiska öar, dyk vatten och fina rev,

har vi nu demonterat alla ingående komponenter. Det finns mycket dubblerat ombord sen förra ägaren och vi har fortfarande gott hopp om att få ihop systemet igen....men hjälper det....det är den stora frågan.

Fruktmarknad

Fruktmarknader har vi handlat på ända sen vi seglade i Karibien 2013, det är alltid lika lockande att gå och titta och sen välja ut något man vill köpa. Men marknaden här i Port Louis var något alldeles extra lockande att gå omkring på, de presenterade sina frukter och grönsaker så vackert, se bara på alla dessa tomater

Kryddor

potatis

Rättika och vitkål

Härliga grönsaker

Mauritius

Tre dagars segling från det mycket långsamma och stillsamma Rodrigues, där lossning av ris från en container tog ett stuvargängs kapacitet under förmiddagen,

..har vi nu anlänt till Port Louis, Mauritius. En storstad kan man säga, containerhamn, oljehamn och många stora  fiskebåtar, vattnet i "Marinan" som vi ligger i flyter skräpet runt i stora sjok. 

Men det är väl så det blir i en stor stad, här på ön bor det över millionen av människor och sedan självständigheten 1968 har Mauritius utvecklats till en av Afrikas mest framgångsrika ekonomier

Turism är den stora näringen och så här läste jag i en turistguide om Mauritius:

Mauritius. Paradiset. Ordet börjat bli slitet och överanvänt. Men för Mauritius stämmer det verkligen, landet är ett av världens vackraste resmål.

Stränderna är vita som snö och mjuka som bakpulver. Palmerna står rakryggade och havet är tropiskt grönblått när du tittar från utsidan och klart som en fjällbäck när du sänker ned cyklopet mellan dyningarna.

Dessutom bjuder landet på en spännande mångkulturell mix, där tamiler, hinduer, buddister, muslimer och kristna tillsammans skapar ett av Afrikas mest stabila länder. Någon officiell statsreligion finns inte, utom möjligen mångfalden i sig.

Vi får nog lägga ett par dagar här och få tag i den rätta Mauritius-känslan, kanske gå norrut på ön till Gran baie.

19 13 S 058 56E

Vart tog långseglarglamouren vägen ? tänker jag när jag står på nattvakten
och styr. Då jag normalt brukar sitta och kura i bekvämt skydd av det lilla
taket eller kanske sitta nere i båten och arbeta med något framför
datorn.Jag är långt ifrån paraplydrinkar , sandstränder och turkost vatten.
–"I can feel the ocean under my feet" var det någon som sa när han stod
bakom ratten på Anastasia, inatt säger jag bara "I can feel the water on my
feet". Så kan livet till sjöss vara när autopiloten gått i strejk och vi är
två man ombord, vakt om vakt.
Men sen kommer dagen man skakar av sig olusten och försöker bli lite
kreativ, det är svaga vindar perfekta för autopilotmeck. Kapten åtar sig
att gulla lite med alla ingående delar till Auto-Otto. Lite elspray här och
lite där. Ett gott ord hit och lite beröm dit, löfte om löneök vid årets
förhandlingar, allting ombord skall vårdas och bli bekräftat, både
maskiner och människor, jag har sagt det förr, och nu är det åter
bekräftat.
Tydligen blev även auto-otto lite nöjdare och styr nu åter igen, med ett
visst återfall då och då.

19 42 S 061 229 E

Igår eftermiddag var det då dax för oss att säga farväl till Rodrigues, det
skulle komma en lastbåt till kajen med containers, så det passade bra att
ge sig av.
Den här sträckan till Mauritius är ju inte lång 2-3 dygn, och det är tur
för inatt gav autoiloten upp, någon slags uttmattningssymptom tror vi, och
efter den intensiva seglingen vi hade innan kan man nästan förstå det.
Alltid är det någonting.

19 42 S 061 229 E

Igår eftermiddag var det då dax för oss att säga farväl till Rodrigues, det
skulle komma en lastbåt till kajen med containers, så det passade bra att
ge sig av.
Den här sträckan till Mauritius är ju inte lång 2-3 dygn, och det är tur
för inatt gav autoiloten upp, någon slags uttmattningssymptom tror vi, och
efter den intensiva seglingen vi hade innan kan man nästan förstå det.
Alltid är det någonting.

Filmtajm

En liten glimt från senaste överseglingen

Rodrigues

Rodrigues tillhör ögruppen Mascarenas i Indiska Ocanen, ön tillhör Mauritius och det är 360 NM dit. En härlig blandning av franska-kreol-och engelska flyter fram här. Människorna är så vänliga och man ser många inslag från indien. Lika tyst och stilla som det varit i helgen nu när vi kom, lika busy var det i stan idag måndag, massor av små diverse affärer, härliga bagerier och naturligtvis en stor marknad med fräscha frukter.