Panama levererar

Den sydamerikanska tullen och den centralamerikanska likgiltigheten, ingen bra kombination. Man skulle kunna tro att man här i Panama var van vid att sjöfart just passerar, passerar genom deras fantastiska kanal, inte stannar i landet för att importera varor, att en behövande båt skulle kunna få sina segel utan större krångel. I tre veckor har vår segelleverans legat och mognat under luppen hos den nitiske(?) ointresserade(?) eller helt enkelt den late(?) tulltjänstemannen. Vilket blir vi inte kloka på. Vidare blir vi inte kloka på hur man hela tiden säger saker som inte är sant, man ger i och för sig en solklar bild av uttrycket ”the promising department”. Under veckan har vi dragit åt snaran kring DHL-Panama, mejlbombning och telefonterror, och idag skulle leveransen ske. Tio timmars vankande vid dingebryggan, paketen har enligt uppgift varit på väg i en bil lika länge i Panama City som definitivt inte är större än Göteborg. När kapten till slut hotade med övernattning på DHLs kontor, kom någon slags genombrott i processen. Tulltjänstemän kallades till övertid, bilar beställdes utan kundens merkostnad, och se kl 18.20 rullade de numer så världsbekanta seglen in på marinans parkering. Halleluja.