N 10 24 W 075 25

En god fiskehistoria utan vare sig fisk eller foton som bevis.
I fem dagar har jag stirrat på fisklinan. jag har trimmat , jag har
tillverkat nya drag, jag har läst i vår stora fiskebok av Scott Bannerot,
men nej inget har hjälpt, kroken har vevats upp på kvällen lika tom som när
den åkte i på morgonen. Idag var det min tur att laga middag, fisksoppa,
till slut var jag tvungen att ta fram djuprysta köpebitar av någon sorts
Tuna fisk. Jag gick ut för att ta lite luft i sittbrunnen, då kommer det ur
havets djup endast 15 meter akterut en stor stor Blue Marlin, 2 meter lång
och ett bröstmått på 75 cm, han hoppar upp ur vattnet precis som för att
visa sig för mig, showa lite, han hade till och med en finurlig min. Jag
blev mycket provocerad och tänkte:-"ändå för stor".
Men av någon anledning så tänkte jag när jag hämtat andan,-" jag skall
prova att ha draget lite närmare båten", jag hade läst det i boken, drog in
till ca en båtlängd akter. Nu händer allt på en gång och adrenalinet bara
rusar i kroppen. Jag ser Blue Marlin komma igen, jag ser honom genom
vattnet med sin bastanta kropp komma simmande och hugga draget. Jag skriker
till Thomas, -"det är han igen" och i samma sekund knattrar det i en ilande
ton i rullen när den spinner ut. Vi föröker få ett lugnt stopp på det hela
men lyckas inte utan det slutar med att wiretafsen ryker med en snärt. Hela
utrustningen som vi hade ute var god för 70 Lb (35 kg). Mitt hjärta dunkade
på högvarv länge efteråt, nu först förstår jag att man kan bli biten av
sportfiske. Men den här besten hade jag faktiskt inte velat ha upp i
sittbrunnen, jo kanske föresten. Ett foto när jag klappar honom hade varit
fint här på bloggen....