10 21N 059 01W

Vi är på longitud W 059 och igår brassade vi klockan ytterligare en timme
bakåt, nu ligger vi rätt i tiden för sol upp- nedgång, och är vi 6
timmar efter er därhemma.
När detta skrivs är solen på väg upp och det röda klotet rör sig snabbt
över horisonten, molnen färgas i ett skimmer av rosa och rött, och så var
oss en ny dag given. När jag står ute i sittbrunnen och njuter av
skådespelet på himmelen kommer det 10 morgonpigga små delfiner och vill
simma ikapp. Deras små skutt i vattnet och att kunna höra deras andning är
som kronan på verket den härliga fredagmorgonen 7 april.
Man kan inte vara annat än tacksam över möjligheten att kunna göra den här
seglingen.

08 40N 055 38W

Idag är det tre veckor sedan vi släppte bojen vid Jamestown, St Helena.
Mycket vatten har sedan dess passerat under vår köl, till en början ganska
långsamt i vårt tycke. De senaste dagarna har vi fått hjälp av
ekvatorialströmmen som bitvis varit riktigt stark. Igår t.ex satte vi
dygnsrekord med 214 NM vilket nästan ger en medelfart på 9 knop. Idag blir
det också bra men lite lägre.
Vi planerar nu för ankomst till Tobago lördag. Mest efterlängtat? Ja, det
är nog en obruten natts sömn.

07 12N 052 35W

Språket

Vi fortsätter med lite sjömansspråk idag, ett vanligt ombord-ord är törna,
används på flera olika sätt:
• törna in --sluta jobba
• törna till--börja jobba
• Hur många törnar stod du i xxx? Hur många perioder jobbade du
ombord i xxx?
• törna--med syfte på det jag skrev igår--bli knasig, flippa ut
• man kan få en törn på tampen
• man kan lägga en törn på pollaren
• man kan helt enkelt törna in för gott—dö
Men det skall vi inte göra för att, och nu kommer ett favorituttryck till:
Man är ju spantad för traden—man klarar helt enkelt av/man är lämpad för
det man gett sig in på. Slut för idag.

05 24N 049 31W

Tankfnatt
Det var någiot man pratade om på den tiden vi seglade till sjöss, det var
snarast ett tillstånd man kunde hamna i om man stod för länge i vissa typer
av tankbåtar. Lite galen, lite förändrad, detta skulle då bero på att om
man var mönstrad länge i tankbåt som på den tiden byggdes till större och
större enheter. Man lastade och lossade sin olja långt ifrån städernas sus
och brus, vid specialbyggda oljehamnar, med långa pirarmar rätt ut i havet.
Det var så gott som omöjligt att komma iland. Törnarna ombord var långa,
fri hemresa fick man kanske efter ett år, lite tidigare om man var
rederianställd. Dessutom kom man ju inte undan att andas in ångorna från
tankarna när man gick över däck, det kunde ju också förändra ditt psyke.
Varför kom jag att tänka på det nu då? Ja det kan man fråga sig, vi är ju
bara inne på vår tredje vecka till sjöss och vi försöker att varje dag
lyssna på radioprogram, titta på en TV-serie och spela spel. Än så länge
håller vi fnattet stången, tror vi iallafall.

04 18N 046 39W

Det sista jag hör från T innan han kryper till kojs vid vaktskiftet klockan
04.00 är :-Det är under 1000NM kvar!
Vi brukar kalkylera 1000 NM = en vecka eller mindre, så det innebär att vi
är på upploppet.
Det var längesen vi hade en så lugn och stillsam översegling som den här,
många böcker har blivit lästa , jag har bland annat plöjt en 700 sidors
bok, skriven av korrespondenten Göran Lejonhuvud, mycket intressant
spegling av hans 50 års bevakning av Kina. Det är sådana projekt man hinner
med när stadsbruset inte ligger som en störsändning i hjärnan. Men vi skall
inte sticka under stol med att det skal bli ljuvligt med en hel natts sömn
...om en vecka eller så.

02 07N 040 53W

APT är idag inställt till förmån för redovisning av dagsfärska experiment.

1 april
Det är väl allmänt känt hur vattnet rör sig när man släpper ut det från
handfatet på norra repektive södra halvklotet? Just det, det rinner ut i en
virvel som är medurs på norra och en virvel som är moturs på södra
halvklotet. Häromkvällen skulle vi validera detta för oss, hitills ej
genomförda experimentet då vi passerade ekvatorn på vår segling norrut. Vi
tappade upp en mängd vatten i diskhon, tittade noga på vår
positionsangivelse på plottern, och exakt när vi passerade fotograferade vi
bilden och samtidigt drog vi proppen ur vasken.Vad tror ni hände? Jo
INGENTING, vattnet hölls kvar i vasken och vi förstod att för en stund var
vi på den punkten där jorden inte snurrar, detta kändes magiskt, men
ögonblicket var kort och snart började jorden åter snurra och
coreoliskraften gjorde att vattnet virvlade ut, medurs.

00 44N 038 27W

Ekvatorpassagen igårkväll var en ganska teoretisk händelse, så nu är vi på
norra halvklotet igen. För tre år sedan den 24 mars, ett par dagar innan
ankomsten till Galapagos var det som vi klippte ekvatorbandet sist, då på
väg mot stora äventyr i Stilla Havet.
Väldigt tjatande om korsade spår, passager hit och dit, men så är livet
ombord vid långsegling, efter 14 dagar med bara hav runt omkring, kan små
oansenliga händelser bli hur stora som helst för oss....längtar efter
Internet....