Söndag igen

På väg till kyrkan.

APT 20 2015

20 juni

Deltagare: De två kaptenerna

Plats: Vavau, Tonga

Minnesanteckingar från arbetsplatsträff 20/2015

Verksamhetsgenomgång:

Under veckan som gått har Anastasia seglats söderut till Vavau, Tonga. Vinden var frisk och under natten hände något med inre focken, stagets fäste mot masten skruvade oförklarligt upp sig och seglet hängde enbart i fallet. Nya reservdelar har med ilfart beställts ifrån Göteborg och ligger nu i packningen hos två gästgastar som är på väg, via Australien.

Verksamhetsplanering:

Anastasia skall åter ta emot två gästgastar ,varför besättningen bör koncentrera sig på att sätta Anastasia i så bra skick som möjligt, ship shape and Bristol fashion bör råda.

Skyddsfrågor:

Det lokala skyddsombudet informerade att när de nya gästgastarna anlänt, bör snarast efter ombordstigandet informeras om samtliga faror som lurar ombord, allt ifrån vassa fiskekrokar till låga detaljer som huvudet på en normalhög person lätt krockar med. Winschar där fingrar kan klämmas samt den allmäna halkrisken ombord. LSO påpekade även att faror som lurar i havet, t.ex hajar, stingrockor och stenfisk ligger utanför det lokala skyddsombudets ansvarsområde.

Trivselfrågor:

Under punkten trivselfrågor kom förslag upp att nya gästgastarna skulle få ett eget ansvarsområde under tiden de vistades ombord, mötet var överens, och gästerna skall tilldelas ansvar för att mata kölsvinet och vattna kompassrosen, vid havssegling kan de även komma att få mata fiskarna.

Trevlig helg önskas alla bloggläsare.

Midsommar

GLAD MIDSOMMAR

önskas alla blogg-läsare

från 

Anastasia i Söderhavet

Tonga filmtajm

Tsunami 2009

Ön som vi besökte förra helgen Niuatoputapu drabbades svårt av en tsunami 2009, begreppet var okänt för de 800 invånarna, men på något sätt flydde alla inåt och uppåt på ön, alla utom nio personer klarade sig helskinnade. Det var värre med deras hus, i stort sett alla byggnader förstördes och det dröjde innan Tongas regering beslutade sig för att hjälpa dem. Nu hade man byggt exakt likadana hus i de tre byarna, en slags friggebod med en stor grön vattentank för uppsamling av regnvatten och byarna hade flyttats  en bit inåt land.

Doktorn och tandläkarens mottagning var i samma hus, doktorn hade väldigt få resurser till sitt förfogande, ingen röntgen och ingen operation och nästan ingen medicin.

Flyget som gick till ön två eller tre gånger i månaden hade en kapacitet på 17 platser, men man tog aldrig mer än ca 10 passagerare, vet inte varför men det låter som ett vikt-problem.

Hos bagaren fick man fin-fina bröd, annars fanns det inte mycket i affärerna, mest konserver.

Man åt mest såna här, dom verkade leva ett fritt liv så länge det varade.

Bastkjol

NU blir det Bonusblogg idag, för att fira att vi hittat WiFi

Ni minns fotot på söndagsfin kapten i söndags?

Nu har vi möjlighet att lägga upp bilder så nu kan jag berätta om Niuatoputapu´s guldgruva, nämligen deras kunskap att tillverka bast och väva fantastiska Taolavas och andra mattor och dekorationer.

Man började med att skära bladen från en buske som hade raka styva blad, också med hemskt vassa taggar. Man skar bort det vassa taggarna och kokade bladen mjuka. Sedan lade man dem i stora knippen på havets botten vid ebb, och lät dem ligga där i saltvattnet och bleka sig i en vecka, sen var det bara att bära upp dem, torka och strimla dem till tunna remsor.

 Sedan vidtog själva vävningen, kvinnorna satt på golvet i vävstugor och flätade samman alla bladen i ett diagonalt mönster till stora och små mattor, för mig kändes det som ett evighetsarbete.

Växten som fanns på den lilla ön var den bästa av sitt slag, kvinnorna som vävde gjorde de bästa mattorna i hela Tonga, det var eftertraktade eftersom alla män bär en taolava på jobbet, vid högtid och i kyrkan.

Kvinnorna bär en slags prydnader över höfterna som är av samma material, man kan säga att dessa vävnader av en växt är hitills det närmaste bastkjolar vi kommit här i Söderhavet.

Vavau, Tonga

Hur lång eller kort segling vi har genomfört är det alltid lika skönt att
komma in i hamn, konstigt nog är en kortsegling på ett eller två dygn
oftast mer ansträngande än att segfla tre veckor utan land i sikte. Varför
är det så? Det tar ett par dagar att komma in i vaktscheman, båtens
rörelser, laga mat i en gungande byssa.
Nu är vi i Tongas norra ögrupp Vavau, tillbaka till civilistationen som
kapten sa imorse, vi får se vad de har för civilistaion att bjuda på här.