South Australia

Här går en kapten och funderar var han har Anastasia någonstans, vi har flugit till en annan delstat som heter South Australia (SA) för att träffa gamla vänner, som bor i Loxton.




Här får vi upptäcka vingårdar och sötvattensfloder med döda träd stående mitt i vattnet

svanar som är svarta

och överallt KAN det finnas giftiga ormar.
Vi känner oss som två landkrabbor och har sovit i en riktig säng för första gången på ett år.

Mycket att lära i det nya landet

Vad har vi lärt oss den här veckan?

• Att man träffar många intresserade, trevliga och gästfria människor överallt.
• Att man kan äta mycket god fish&chips i Australien
• Att man kan laga sin mat på en spis ute i parken.
  
• Att man kan gå och handla på en söndag, vilket absolut inte gick i Söderhavet.
• Att det finns alldeles för många goda kakor att köpa.
• Att man precis som i Sverige måste gå till en speciell affär och köpa sprit, vin och öl
• Att man måste både blippa när man går på och av bussen, annars tar de dubbel avgift.
• Att här säljer man världskartan med Australien i mitten.
• Att man kan öppna konto i båttillbehörsaffären, (vad skall den notan sluta på?)
• Att vill man ha en lanterna som lyser felfritt är det bäst att satsa på en led-lanterna.
• Att man kan arbeta utomhus utan att få solsting.
• Att man kan få segelmakaren att sy ny påse till Lifesling, den som var helt uppäten av solen.
• Att man kan packa ner storseglet utan att bryta armen.
• Att det finns många fina fåglar här, t.o.m vilda papegojor.
  
• Att det är billigare att gå på bio här än i Sverige.
• Att alla lekplatser har solskydd för barnen.
• Att Burger King heter Happy Jack.

Tänk vad kloka vi är efter en vecka till, då vi bland annat skall flyga till Adelaide och hyra bil för vår färd till Loxton.

Fågelsafari

Även jag får lite bloggabstinens, så här kommer lite bilder från en fågelfotosafari jag gjorde på eftermiddagen.

APT 32

19september2015

Deltagare: Två kaptener

Plats: Scarborough Marina Qld, Australia

Minnesanteckningar från arbetsplatsträff 32/2015

Verksamhetsgenomgång:

Under veckan har Anastasia seglat söderut till Scarborough marina strax norr om Brisbane. Där skall hon ställas på land den 15 oktober då kaptenerna tar semester och åker till Sverige.

Kaptenerna tackade alla arbetsgrupper och alla deltagare på möten för deras engagemang, det sades vidare att alla är mycket stolta över att vara en del av Anastasias jorden runt segling och alla deltagare kan klappa sig själva på axeln att ännu en lyckad säsong är genomförd.

Eftersom nu etapp två är till ända kommer frekvensen av inläggen på bloggen att minska, från en gång per dag till en gång per vecka, fram till det att kaptenerna åker till Sverige.

Fullt bloggande kommer att återupptas när etapp tre inleds i januari 2016

Verksamhetsplanering:

Åtgärdslistan är lång, i stort sätt gäller ren

göring och smörjning av det flesta saker, det enda salt vi skall ha ombord när vi åker hem, är det vi skall strö på potatisen och de kokta äggen.

Arbetsmiljö/Skyddsfrågor:

Däcksskor med godkända spårdjup har införskaffats för att nå upp till säkerhetskraven som gäller vid däcksarbete.

Kaptenerna tackar även sina trogna bloggläsare för allt engagemang.

Turister i Brisbane

Turister i stan

Så höga hus

Så stora gator

Så konstig bro

Så många rulltrappor

Så modernt museeum

Så god öl

Sån konstig fågel.

Imorgon får vi nog ha lite APT.

Brödrost

En sån alldaglig ting som en brödrost, det finns i alla hem, inte tänker ni på att det skulle vara svårt att få tag på en ny, om den gamla går sönder? Nej, kan tänka mig det.

Men ombord på en båt, där man hela tiden snålar på el, är elektriska köksredskap ganska ovanliga, okej vi har både elvisp och en mackagrill...men en elektrisk brödrost har vi inte. Hur gör man då när man bara måste rosta sitt bröd till morgonkaffet?
Man provar och provar olika finurliga saker att ställa ovanpå gaslågan på spisen. Vi hade hittat en sort i USA som fungerade bra, ända tills den började falla sönder i sina beståndsdelar. En klen rostfri konstruktion med ett superfint nät, kommer aldrig att hittas igen har det sagts här....men att ge upp, det gör vi inte ombord på Anastasia, så i varje båtaffär görs en runda och idag gav den resultat. Vår brödrost stod på hyllan, ett exemplar kvar. Tack för det.

Scarborough marina

Då var vi i mål för etapp två av vår jorden-runt-segling. Scarborough marina strax norr om Brisbane. Nu gäller det som på alla nya ställen att snabbt etablera sig, skaffa busskort för 30% billigare transporter, hitta bra affärer, skölja alla tampar, vika alla segel, hitta alla reservdelar som behövs och få dom hitskickade, ja listan är lång, 13 punkter på förbättringslistan.
Men vi skall också hälsa på vänner, gå på museum och leta upp en känguru att klappa.

Mooloolaba

 Imorse seglade vi vidare från Mooloolaba där vi varit i två dagar. Spännande och flott stad med fina hus längs "kanalerna". Man kunde om man hade råd ha sin båt förtöjd precis framför huset.

Vi hade stämt möte med ett australiensiskt par vi mötte på Sicilien för två år sedan, de seglade en liten båt som hette Lati då och var på väg till Grekland och vi var på väg till Spanien. Här i Mooloolaba ligger deras andra båt Valiam som de seglat jorden runt med för 5 år sedan. 

Många goda minnen delades, och det blev en trevlig kväll.

Övergångsställen

Idag är det andra korsningar.

Även i Australien är Herr Gårman eller Här går man, en man !

Bar crossing

Då har vi gjort vår första bar-crossing, det är inte som man skulle kunna tro en Australiensisk pub-barrunda, utan om man översätter till svenska blir det snarare en sandbankspassage. För att komma ut i havet igen söder om Fraser Island är man alltså tvungen att anpassa sin segling till tidvattnet och vindens nycker. Det går många historier om förfärliga bar-crossings så vi var extra noga med att ringa till coastguard och fråga om aktuella waypoints för passage, när det var högvatten och hans senaste väderobservation. Imorse skulle det vara idealiska förhållanden, iklädda både regnställ och flytvästar med livlinor gick vi vårt öde till mötes.....nej det var inte överfallsvågor eller något mer än väntat, vi har gjort besvärligare passager in i lite olika atoller i Fr. Polynesien, där det inte finns lika bra förhandsinformation att få.

Söndagsselfie

Anastasia at Garrys anchorage

APT 31

12 september2015

Deltagare: Två kaptener

Plats: Garrys anchorage, Qld, Australia

Minnesanteckningar från arbetsplatsträff 31/2015

Verksamhetsgenomgång:

Under veckan har Anastasia med besättning bekantat sig med en ny kontinent och anpassat garderoben efter klimatet. Påbörjat segling mot Brisbane och njutit av en annan typ av naturupplevelse i Fraser Islands skyddade vatten.

Verksamhetsplanering:

Då denna etapp av jordenruntseglingen snart är till ända, skall verksamhetsberättelse 2015 sammanställas med bilagor: arbetsmiljö/skyddsfrågor, fiskeriverksamhet, gästverksamhet, förslag till ny organisationsstruktur, handlingsplaner, strategisk planering 2016, samt nya etappmål.

Arbetsmiljö/Skyddsfrågor:

Krokodilfrågan lyftes på mötet, vissa ser detta som ett arbetsmiljöproblem, många utstående frågor bildades då ingen är tillräckligt insatt i problemet. Kan man vistas ute på däck var en fråga, Vågar man färdas i dingen en annan. Frågan lämnas till HSO och Lilla Kaptensförbundet med hopp om skyndsamt svar.

Övriga frågor:

Mötet konstaterar att de senaste 1,5 år då livet rörts sig runt atoller, småöar, kokosnötter och bananer har nu miljön avsevärt förändras och besättningen uppmanas att ta seden dit man kommer, down under är det surf, steak and beer som gäller.

Trevlig helg önskas alla bloggläsare.

Skogspromenad

En av kaptens standardfrågor är:
”Vad är det bästa botemedlet mot sjösjuka?” 

Svar: ”En skogspromenad.”

Det tog vi fasta vid idag när vi hade ankrat på Garrys anchorage, en skyddad och fin ankarplats längs Fraser Islands ostsida. Vi rodde iland med dingen och tog en lång skogspromenad bland eukalyptus och pinjeträd. Vi börjar sakta men säkert anpassa oss till ett annat klimat än det tropiska. Värst är det att få skorna att passa på fötterna som varit fria och glada i sina flip-flops i mer än ett år.

Fick ett mejl häromdagen

Vi fick ett mejl från en seglarvän häromdagen, det var ett foto av Anastasia under segel, två rev och kutterfocken. Han ställde bara en fråga, ”Vet ni var detta är taget?” Vi funderade och funderade, det enda vi såg var att det var taget lite ovanifrån, men sen gick vi bet. Vi mejlade tillbaks och sa att vi inte visste. Sen kom svaret: Han hade fått ett foto från ytterligare en annan vän som varit på en färja mellan Savusavu och någon annan ort på Fiji. Vi drog oss tillfället till minnes, och det var så häftigt för det var vi som var snabbare än färjan. Då blåste det bra. 

Kul minne.

Marine rescue Bundaberg

”Marine rescue Bundaberg wish you welcome to Australia”, det lät så trevligt på radion när vi angjorde Burnett River i måndagsmorse, sen har vi haft passning på radion lite av och till under dagarna här för att få till oss deras information om väderlek, tidvattnets tider och navigationsvarningar. När vi sen passerade huset där de sitter kunde en gammal sjöräddningsledare inte motstå frestelsen av att gå upp och hälsa på.

När vi kom dit blev vi så trevligt bemötta av Graham och en kollega. Han berättade om deras funktion och om deras ansvarsområde, de är frivilliga sjöräddare som sitter i de här vaktposterna jämt fördelade längs kusten, vissa sträckor är det coastguard och vissa sträckor VMR (voluntary marine rescue), man har radiopassning mellan 06.00-18.00. Australien har ett gigantiskt ansvarsområde inom search and rescue och deras huvudcentral JRCC finns i Canberra.

När vi hade tittat färdigt fick vi även se deras rescuebåt som stod i ett garage under huset och sjösattes via en slip. Det var ett intressant studiebesök.

Välmeriterade

Från ytterlighet till ytterlighet

från norr till söder

Framme i Australien

Då har vi klarat nålsögat och är välkomna till Australien.
Vi hade fått pli på alla våra ljusskygga gäster så att de höll sig borta under inspektionen, skall sanningen fram så var inte karantänsinspektören lika barsk som vi har fått oss beskrivet, vi blev "bara" av med all vår mat. Värre saker kan hända.

Efter en första tur iland kan vi konstatera att skyltar med förbud och förmaningar finns överallt.

Söndagsdusch

Idag har vi tagit ankomstduschen, söndagsduschen, allt på samma söndag,
alltså inte bara en ”Liverpoolare”, kommer ni ihåg vad det betydde? Annars klicka här.

23 44 S 156 18 E

APT 30 2015

5 september2015
Deltagare: Två kaptener
Plats: 23S, 1E

Minnesanteckningar från arbetsplatsträff 30/2015

Verksamhetsgenomgång:
Hela veckan har Anastasia varit till sjöss, en blandad kompott väder med
många segelskiften. Temperaturen har sjunkit från tropiskt tempererade till
vad som i svensk folkmun kallas sommar, det vill säga kallt på dagen och
ännu kallare på natten.

Verksamhetsplanering:
Det viktigaste dokumentet inför ankomst Australien "96 timmars notice" är
inskickat samt bekräftat.
Inför ankomst skall indententuren tillse att alla skåp och lådor är klara
för inspektion, och att eventuella små kryp håller sig borta.

Organisationsfrågot:

Arbetsgruppen Kommunikations talesperson framlägger synpunkter över
organisationen ombord, platta organisationer tenderar öka antalet möten,
frekvensen av fattade beslut minskar, samt en risk för långbänkar ökar.
Förslag på nytt organisationsschema diskuteras, Ag kommunikation vill
eliminera mellanchefsnivån till förmån för det högre befälets
beslutsordning. Man föreslår till sist tillsättandet av ny Arbetsgrupp som
skall ta fram detta underlag, namnet skall vara "Ag RAKA RÖR" Mål, syfte
och utförande skall att styra mot förkortade beslutsvägar .


Arbetsmiljö/Skyddsfrågor:
Skyddsrond i maskin planeras vid ankomst hamn, nytillträdde LSO bekantar
sig med milljön ombord samt tidigare utförda ronder, dokumentationen och
handlingsplaner granskas.

Övriga frågor:
Filmteamet på Anastasia tycker att man inte fått träda fram tillräckligt
under APT, man vill lyfta kulturaktiviteterna ombord till förmån för
arbetsmiljö e.t.c.. Med stor inlevelse berättades om framtida projekt och
kreativa happenings.

Trevlig helg önskas alla bloggläsare.

23 37 S 158 59 E

Blir det aldrig enformigt och tråkigt när man långseglar? Jo, tråkigt
kanske ibland, men det kan det vara överallt t.om på Liseberg, om man
aldrig vinner den där kexchockladen, men enformigt skulle jag väl inte
klassa sjölivet som. Igår hade vi ingen vind så motorn fick gå mest hela
dagen, man blir som bedövad i hjärnan av ljudet till slut. På kvällen kom
vinden och tio timmar senare sitter vi och hör vågornas dån istället, tack
och lov för vårt tredje rev säger vi alltid när det blir så här myclet
vind, seglar fortfarande fast mer stabilt. Efter 12 tim från ena hållet
kommer ett stort moln och släpper massa regn och på andra sidan är vinden
från andra hållet, lika kraftig vind
Så svaret på den frågan är nej.

23 21 S 161 38 E

Homewardbound
Vi startade vår segling i Spanien för ganska precis två år sen, och
Spanien ligger ungefär på nollmeridianen som går genom Greenwich, sedan har
vi seglat västerut ända till datumgränsen 180° väst, när den passerades på
västgående var vi plötsligt på östra halvklotet och eftersom kursen
fortfarande är väst är vi alltså homewardbound .
Men med två stora hav att korsa, Indiska oceanen och Sydatlanten känns det
fortfarande som att vi har en stor del av jordens yta kvar att segla över,
och många länder att klarera in i. Det känns som om vi har framtiden för
oss, det kanske är dax att börja planera.....

23 18 S 164 31 E

Idag sjunger vi tacksamhetens lov efter att ha fått se denna dagen gry
och solen födas, för att ännu en dag värma oss, lysa och ladda våra
batterier. Ja ibland översköljs man av näst intill exestenciella
funderingar, och tycker att allting finns för oss så att just vi kan färdas
på havet här och nu, till synes ensamma i hela världen. Någon ville att vi
skulle få det lite besvärligt och gav oss två knops motström under hela
dagen, men det finns alltid en fram och baksida på myntet, sa valen som vi
mötte;
-" Godda, godda vilket bra väg-val jag gjort idag  medström hela dagen,
behöver inte röra en fena, han gav oss en vink med sin majestätiska fena
och försvann ner i djupet.

23 10 S 166 56 E

Tvära kast
Strax efter att solen gått ner och månen gjort sin entré, kommer regnet och
vinden. Det kommer från motsatt håll, det hela sker på mindre än en minut,
seglen börjar fladdra och ja, vilken ände skall man börja ? Försöker falla
av med girar på 10 grader, för att inte plötsligt ofrivilligt gå över
stag, hoppsan där skedde det ändå, shit full ballast och fel bog, vi ligger
som en skadeskjuen anka i sjön, och regnet och vinden fortsätter att piska,
vilket också gör att man ingenting ser med ett par blöta glasögon. Vår båt
är som en nervös rashäst, med fenkölen girar hon snabbare runt än våra
hjärnor hänger med. Det är svårt att alltid vara förberedd på vad som skall
hända, hur mycket man mentalt förbereders sig.
Ja det var den frontpassagen... till sist redde vi ut situationen, inget
hade gått sönder och vi hade i regnskuren fått båten avfärskad, slutet
gott....