Lat S 28 21°/ long W 128 14°

29 nov söndag Dag 11 dygnets medelfart 8,1 knop
Har med avsikt inte skrivit ut distansen Tahiti – Puerto Montti
tidigare eftersom den kommer variera beroende på våra vägval med hänsyn
till vädret. Ca 4000nm, vilket redan blivit längre. Vi har i alla fall
avverkat en tredjedel av sträckan nu.
Igårkväll åkte både långbyxor och täcke fram, har inte använt dem sedan
vi lämnade San Fransisco i september. Natttemperaturen ligger nu på +
20. Burr.
Det är 1:a advent idag och jag tyckte kapten kunde leda Hosianna sången,
men det blev inte mycket av med det.

Ten days at sea

Anastasia left Tahiti by the south pass on Friday November 20. If you check out the Google map, you can see the route backtracking through the Tuamotos in order to avoid a low pressure system to the south. Strong winds in a not a very favourable direction for the first seven days, almost no wind on the eighth. The last few days better winds.

Passed the Gambier Islands on day nine - then just the vast empty sea. Passing far, far south of Pitcairn. Even further from Easter Island. No fishing vessels, no nothing - only Anastasia. Making good speed on day ten.

Lat S 26 21°/ long W 131 05°

28 nov,lördag Dag 10 dygnets medelfart 7,4 knop
Det är förunderligt hur stort och ödsligt havet är. Tänk om man kunde ta
tillvara hela ytan på något sätt, eller en del. Ingen nyttjar här, det
är inga fiskebåtar det är absolut ingenting. Förutom vi som susar fram
med för tillfället bra fart. Det är lite hisnande känsla ibland.
För att inte tappa alla referenser och få lite gymnastik för hjärnan,
har vi infört frågesport på dagsschemat. En av de besökande vännerna
lämnade kvar MIG, frågespelet du tar med dig var du vill-när du vill.
Igår fick jag en fråga "Vilken upptäcktsresande är sundet mellan
Eldslandet och Sydamerikas fastland uppkallat efter ?"
Vi får se om vi passerar genom Magellan eller om det blir hela vägen
runt Kap Horn. Det får framtida väder utvisa.

Lat S 24 43°/ long W 133 46°

27 nov Dag 9
Som ni ser I rubriken börjar vi nu närma oss W130 grader, vilket innebär
att jag nu kan koppla upp Inmarsat C på satelliten West Atlantic. Det är
bra för att då kommer jag att kunna få de väderrapporter från Chile som
jag ännu inte sett. De väderrapporter som jag hitills fått på Inmarsat
är från Australien och slutar vid W 120, vilket innebär att de inte gett
någon framförhållning. Vädret på Inmarsat C kompletterat med
grib-filerna vi tar via satellittelefonen utgör vårt underlag för
route-planning. Nu ser vi ett par dagar framför oss med bra vindriktning
och bra vind.

Lat S 23 19,6°/ long W 135 48,8°

26 nov dag 8

För mycket vind – för lite vind. Nu förstår ni nog hur läget är nu. För
lite vind, just det. Om man jämför segling med att cykla under normala
förhållanden, kan man säga att idag färdas vi med samma hastighet som en
mycket långsam promenad. Vi har så långt kvar, det gäller att ha
tålamod och spara på dieseln. Vi har satt upp vårt lättvindssegel och
håller styrfart.

Lat S 21 31° / long W 137 17°

25 nov Dag 7
Jaha, då har vi varit på väg i sex dygn, vindarna har inte varit till
vår fördel, vi har legat hårdskotade för BB halsar nästan hela tiden.
Franska Polynesien är STORT, vi passerar Gambier om ca ett dygn och då
har vi Pitcairn (där myteristerna från Bounty gömde sig) ytterligare
långt österut. Nu har vi passerat söder om solens deklination, vilket
innebär att vi har solen nästan i zenit vid meridianpassagen och i
morgon får vi titta norrut i stället.
För övrigt så kraschlandade en flygfisk i sittbrunnen, mitt i natten.
Den var den största jag sett och landade med ett brak, när man satt och
mediterade i mörkret. Anna Karin vaknade av dunsen. Den var stor som en
riktigt fet makrill som hade räckt till hela familjen. Kanske man
förutom livlina skall ha hjälm i sittbrunn.

Lat S 19 08°/ long W 138 07°

24 nov Dag 6
Tryckfelsnisse har varit frame och gett gårdagens longitude fel siffror,
jag hoppas att det är tillrättat nu.

En månad kvar till julafton. I år tycker jag det är mycket skönt att
slippa julskyltning, tomtar, glitter och granar. Komma ihåg datumet för
att beställa den där bästa julskinkan i Saluhallen, för att sen dagarna
innan jul stå i en gigantisk kö för att hämta ut skinkan. Julklappar
är ju både kul att få och ge, men det tar också sin tid att få ihop.
Alla hemma har det mesta och det känns ofta som ett lyxproblem. I år är
vår julklapp till oss själva detta äventyr. Stämmer all vår planering
och vindarna bär kommer vi att segla in i Puerto Montti i tid innan
julafton, och då får vi två nya gastar ombord, det är årets julklapp
det.
Jag har börjat läsa i Pilotboken över de Patagoniska kanalerna , som har
sin nordliga begränsning i P. Montti och därefter sträcker sig ända ner
till Kap Horn. Det känns som det kommer att bli en fantastisk
naturupplevelse, öde och storslaget, att segla där.

Lat S 17 30°/ long W 140 15°

23 nov Dag 5
Brassat skeppsuret 1 tim, ligger nu på GMT -9
Färska grönsaker tar nu slut. Tomater och gurka tog slut igår, fick
slänga sista biten. Det håller inte länge ombord. Det som håller bra och
länge är lök och potatis. Det tillsammans med ris utgör basen i vår
mathållning. Igår var det t.ex strimlade kycklingfiléer med lök, vitlök
ingefära, morötter och teriyaki sås. Dagens middag börjar som
samtalsämne redan vid frukost. Jag kan erkänna att jag hade försökt få
fisk igår hela dagen , men var tvungen att ta fram annat från frysen. Om
våra bekymmer inte kommer att bli större än dagens fråga om middag, då
kommer vi att ha en bra resa.

Lat S 16 55°/ long W 142 52,4°

22 nov Dag 4
Söndagmorgon I Tuamoto, South Pacific, sol +28 grader, frukost ombord på
Anastasia,Vi ringer till hemmet via satelliten. Där är det söndagkväll,
släkten har knytkalas hemma, tjo och tjim, god mat lagas och äts. Där är
det mörkt och regn, dagen har varit genomgrå, temperaturen som den är i
ett november-Göteborg.
Vem vill vara där istället för här? Eller tvärtom.

Lat S 16 43°/ long W 145 33`

21 nov Dag 3
Nu tror vi att vi har lyckats runda lågtrycket som gav oss den ostliga
vinden rätt I näsan. Vi är inne i Tuamoto området igen och skall nu
börja gå mot OSO. Vi har en kalasvind idag och har ägnat oss åt
städning. Till sjöss (på den gamla goda tiden) var det alltid städning
på lördagförmiddag.
Två bruna smala, släta lite kusliga fåglar har trakasserat oss hela
dagen. De försöker landa i masttoppen, jag är rädd att dom skall ha
sönder Windexen, varför vi körde lite tryckluftstuta på dem. De
reagerade ej, döva ? Men när jag viftade med en gul handduk då blev dom
lite störda och gav sig iväg.

Lat S 17 53°/ long W 147 49,2°

20 nov Dag 2
En hard SO-lig vind rätt emot oss var vad vi hamnade I igår. Efter en
del detektivgöra med hemtagande av grib-filer, samt support från
kollegor på jobbet kunde vi få fram väderrapporter för området. Det
visar sig att lågtrycket ligger vid Pitcairn island och kommer att pumpa
upp massor av SO-lig vind, närmaste dygnen.
Vi valde en annan strategi, att ta oss norr om lågtrycket, varför vi
stävade ostvart inatt. På morgonsidan har vinden minskat och gått över
på en mer fördelaktig vinkel för oss. Inte den närmaste vägen, men vi
hoppas att detta är strategiskt bra.

Lat S 17 55° /long 149 36,3 °

19 november Avgång 09.00
Avg 0830 ut genom det södra passet. Varmt och svag Nw lig vind, när vi
fick fri vind visade det sig att det blåste SE 14 m/s först ett rev och
till slut låg vi med tre rev och stagsegel. Tyvärr så missade vi att
stänga en ventil så vi fick ner saltvatten i båten, vilket ger extra
arbete. Prioriterar komfort framför fart så vi får vila ordentligt.

Imorgon bär det av mot Chile

Nu är masten inspekterad, diesel och vattentankar toppade, frysen avfrostad och är full av nya goa köttbitar. Sjökojerna är bäddade, alla klirrande glas stuvade på säkra platser. Vi är redo.
Utklareringsdokumenten finns ombord, passen är stämplade, hamnavgiften betald. Nu är vi på väg. Ni som följer med...nu väntar nya spännande satellitbloggar utan foton och med konstig radbrytning.
Välkomna att följa med på nästa distans.

Regn

Var uppe tidigt för att arbeta med riggen, segel och byta diverse tampar och linor. Då tornade himlen upp sig och blev bara mörkare och mörkare. Framemot lunch var regnet ett faktum. För att inte missa tid tänkte vi att då går vi och handlar mat istället. När vi kom ut från Carefour med en fullastad kundvagn var det som himlen öppnat sig. Vi bäddade in kundvagnen i svart plast och gick snabbt de 500 metrarna till marinan. Det kändes som 5000meter.
Nu är vi iallafall i stort sett färdigbunkrade, och tillåter vädret imorgon gör vi det sista med segel och rigg. Idag träffade vi en båt som är på väg samma väg som vi, till Puerto Montti, Chile. Vi satt ett stund på eftermiddagen och snackade, han hade sin mamma och pappa som besättning.

Shopping i Papeete

Shopping i Papeete kan låta mycket exotiskt. Halsband, örhängen, pärlor... ju svartare desto dyrare. Marknader, frukt, fisk allt kan man köpa.
Vår shopping idag gällde att hitta Papeetes svar på Hjertmans båttillbehörsaffär. Nautic sport hette den. Efter en lång, varm promenad var vi där. Utbudet var sådär, vi skulle ha lite småsaker för segelreparationer samt en ny barometer. Vår gamla barometer har stått i botten länge nu , och eftersom vi skall ut på de stora haven igen kände vi att det är bra med en fräsch barometer. Vi hittade allt vi behövde, och hittade även lastbilsbussen tillbaks till Marina Taina.

Bora Bora and then the next phase

A last weekend of magically turquoise water in the lagoon of Bora Bora; Sunday to Tuesday. Then back to Tahiti to put the last couple of guests on their scheduled plane home and start preparing for the next long leg of sailing.

With a better Net connection in the marina of Papeete, A the K spends some time uploading pictures to Flickr. The Friday posting to the blog is a flashback to Bora Bora: the log that was a barracuda in lazy contemplation (of whose toes to nip?)

Saturday posting: mending the mainsail along one of the edges. Getting into the weather reports and forecasts, planning the long crossing back to South America, where they will meet up with Erik and Samuel around December 16th.

Segelsömnad

Senaste gången vi tog ner seglet upptäckte vi att vi hade en skada i storseglet, precis i kanten mellan akterliket och seglet, där hade duken mattats ut och släppt. Jag har nu lossat på sömmen lagt i ny segelduk och sytt, och sytt, och sytt. Det har varit varmt och solstarkt att sitta på däck och sy. Men vi är samtidigt glada över att upptäcka skadan i hamn. Det är ovanligt varmt här i Papeete. Över + 30 ° varje dag. Puuh.
För övrigt har vi idag fått nya slangen till watermakern och den är nu up-and-running.
Vi har en innan-vi -seglar -att -göra -lista , den har idag minskat och vi hoppas att vara iväg i mitten av nästa vecka. Har börjat kolla väder för nästa sträcka, då börjar automatiskt uppladdningen och fokusering på nästa etapp. En etapp som kommer att innebära att vi måste vara mycket observanta på vädersystemens banor.

Barracudan på Bora Bora

En av de sista dagarna på Bora Bora, på yachtclubens ankarplats, såg vi en stock i vattnet, nära båten och helt still. Stocken va inte en stock, stocken var en barracuda som stod helt still i vattnet och bara stirrade. Efter det var det inte helt avslappnat att hoppa i och svalka av sig....Jag undrar fortfarande vad han stod där så still i vattnet och funderade på.

Nu börjar en ny fas

Nu har vi lämnat de lata dagarna på atollerna och de lata dagarna vid sällskapsöarna. Vi är tillbaks i Papeete och de sista vännerna är på väg hem. Vi går direkt på att utrusta oss för nästa etapp, mot Chile. Vi har en del saker som skall repareras och en del saker som skall inhandlas.
Det är skönt med ett bra Internet vid kajen, jag skall ägna en kväll åt att ladda upp mycket bilder.

Paddla kanot

Paddla kanot är sporten man utövar i Franska Polynesien. Det är som att jogga hemma, alla gör det. Det finns allt från enmanskanoter till sexmanna kanoter. Det var med den större kanoten man tävlade förra helgen i racet Hawaikinui vaa.
I eftermiddag börjar vi segla mot Papeete igen, för att våra vänner som nu är ombord skall åka hem.

Bora Bora

Denna sägen omspunna ö, lika vackert och intensivt turkosblått vatten mötte oss här. Det var fantastiskt en timme innan ankomst, då jag såg att molnen som hängde över ön var turkosa, det speglade sig från vattnet och ända upp i molnen. Fantastiska färger. Vi ankrade mitt i denna turkosa pool, och tog ett dopp.

Society islands

Tahiti -Moorea - Tahiti - Moorea - then on to Raiatea & Tahaa. Picking up guests, sending other guests home. Two weeks in the Society islands, still there. Do check the map.

Sunday, October 25: arriving to Papeete, Tahiti in the evening. Going to buy lots and lots of fresh fruit and vegetables in the morning. In the Tuamotos all you get is coconuts.

Monday morning: change of anchorage from Papeete harbour to Marina Taina, not all that far away.

Tuesday: Re-stocking, not least fruit and veggies. Fuel refill. Maintenance work. Negotiations with the riggers in the marina about repairs for the broken forestay.

Wednesday: Crossing to Moorea.

Thursday: Anchoring in Robinson Cove, Moorea. Thursday afternoon: Two whales resting in the bay, mother and child. A substantial audience of dinghies and canoes. Some even went whale watching by swimming - two of the guests on Anastasia among others. Unforgettable!

Sunday, November 1st: Back at Marina Taina. The forestay finally fixed, replacing the broken rod with a wire. Rain. A new pair guests arrived in the morning, and the couple that signed on at Fakarava left for Sweden in the evening. Ready to sail northwest. Sunday evening: Back at Moorea, this time anchoring in Cook's Bay. Will set sail Monday evening, to sail by night towards the Leewards. May cross paths with the great outrigger canoe race.

Tuesday: Uturoa, Raiatea turned out to be most suitable for watching the outriggers arivving after the first part of the canoe race.

Thursday: Sailing inside the reef that encloses the islands of Raiatea and Tahaa. Good wind, calm sea. Watching the outrigger race again, off Patio.

Friday: Taking the Vanilla Tour of Tahaa with Alain the botanist. Googling to find out more about where on western Tahaa we find "Vanilla Tours" (Hurepiti Bay) you may observe that the tours are famous - and that more than one blogger has arrived to find them already booked for weeks and weeks.

Bora Bora next?

Vanilla tour

Efter att ha deltagit i hejarklacken på kanotpaddlingen fortsatte vi längs västsidan på Tahaa. Vi hade som mål att hitta till "Vanilla Tours". Vi tog en boj i viken som skulle kunna leda oss till denna spännande utflykt. Tahaa är känt som Vanilla island och vi hade en ambition att lära oss mer. Vi hade kommit rätt, efter att ha åkt iland med dingen och promenerat en bit träffade vi mannen och kvinnan som bosatt sig i Franska Polynesien för 25 år sedan och utvecklat ett fantastiskt trevligt hem, med odlingar och ett naturnära boende. Vi skulle gärna åka på en tur bara deras mekaniker kunde komma och laga Landroovern. Vi avtalade om att de skulle kalla oss på VHF kl 0700 om bilen var OK. Så blev det och vi hade en fantastisk förmiddag med Alain och hans botaniska kunskaper.

Vi lärde oss allt om vaniljodling, t.ex att man handpollinerar all vanilj här för att rätt bi vägrar att etblera sig i Polynesien, de trivs bara i Centralamerika. Vaniljen här har även en kryddig smak av lakrits.

Raiatea-Tahaa

Två öar inom samma korallrev, vilket betyder att man seglar med den goa
vinden men utan havssjö. Imorse när vi passerade nordligaste staden på
Tahaa, Patio drejade vi bi för att möta paddlarna i tävlingen. Det
började som ett skum på ytan borta vid horisonten, vad vi såg var en hel
armada av små båtar som hade följe med paddlarna, deras kanoter heter
va´a. Har aldrig sett så många små båtar här tidigare, det påminde om
starten vid Volvo ocean Race som var i Göteborg för ett par år sedan.
Sedan började man se kanoterna komma in, det var en ganska jämn kamp
mellan ettan och tvåan. Folkfest, med en härlig stämning. Idag var den
kortaste delsträckan och imorgon fortsätter de till Bora Bora.

Raiatea, Saellskapsoearna.

Anlände på morgonen, efter ett dygns segling från Morea.
En fantastisk angöring, solen springer fram ur molnen, på vissa ställen
skuggades vyn av regnmoln. Det är så typiskt med dessa öar, någonstans
regnar det alltid. Skulle molnen förmörka vår angöring ? Nej vi slapp
undan regnet den här gången. Lade till i hamnen, Utorea, efter Papeete
den största staden i Polynesien.
Att vi valde Raiatea beror på att imorgon kommer det vara målgång för
första delpaddlingen i ett Polynesiskt Vasalopp , precis där vi har
förtöjt. Man paddlar i sex-manna-kanoter mellan öarna och det är långa
sträckor man paddlar. Första målgången skall ske imorgonbitti, och vi
tänkte sitta på första parkett.

Morea igen

Nu var vi på Morea igen, ligger lagom långt från Papeete. Nu har vi ömsat besättning, fyra har åkt och två har kommit. Denna gång har vi ankrat i Cooks Bay. På den vindfattiga seglingen hit såg vi en val flagga med sin stjärtfena och rulla upp ryggen ur vattnet. Tänkte då på när vi var här för ett par dagar sen och vi var så nära valarna. Imorgonkväll bär det av mot Raiatea eller Hua Hin, en nattsegling härifrån. Det är just nu en paddlingstävling runt öarna vi skall besöka. Mer info på länken outriggercanoe.hawaikinuivaa.pf/shedule.html . Vi får se om vi kan möta upp med paddlarna någonstans.

Inre förstaget påplats

Tillbaks i Papeete och Marina Taina. Idag har vi fått nya vänner ombord. Under ett rejält regnväder anände de, tidigt på morgonen. Två stycken av den befintliga besättningen har åkt hem ikväll, under dagen har vi varit många här ombord.. Vi har besökt Papeete, och framförallt har vi nu med Michells hjälp fixat det inre förstaget. Nu har vi alla möjligheter till segling igen. Vi har bytt ut ROD staget till en wire, men reparationen känns mycket bra och om allt går som det skall lämnar vi Papeete i morgon eftermiddag för en segling i de nordvästra öarna, Hua Hin, Raiatea, Bora Bora.