Lat S 3 26,5° / long W 137 29°

Dygnsdistans 201´, kvar att segla 363. Genomsnittfart dygnet 8,3
Dag 17
Nu skall dag 17 stämma, ryktet sade mig att jag hade två Dag 8.

Även om vi seglar lite halvskadade vad gäller riggen gör vi en stadig
och god fart. Vi har ända sen dag 13, dagen då vi lagade storen haft en
stadig SO som de senaste dagarna backat till O-lig vind. Den är jämn och
ligger runt 12 m/s, vissa dagar är det lite konstig sjö som bryter sig
igenom och stör, men annars ligger vi på sidan på vågen och flyger fram.
Vi har hela tiden sen vinden kom fyllt ballasttankarna på babordsidan,
vilket förbättrar slagsidan med 8 grader. Strömmen är västgående för att
vi får hålla upp några grader mot Ile Marquesas.
Efter dagens middagsposition har vi kunnat sätta plottern på skala
300´och se både oss och ögruppen. Om allt står oss bi är vi inne
torsdagmorgon.

Extra nyheter

Efter nästan ett dygn med provisoriskt inre förstag går vi fortfarande
bra framåt och med god fart mot Marquesas. Våran plotter säger att vi
har ungefär 60 timmar dit. Det har utvecklats till en spännande passage
både för oss och er därhemma. Men mellan inläggen och rapporterna om än
det ena och de andra har vi det gött. Th har plockat fram en biff ur
frysen , solen skiner och vi har hinkat upp vatten och badat i
sittbrunn. Vi diskuterar mycket om vi kunde ha upptäckt dessa svagheter,
utmattningar vid en besiktning, men tror knappast att man skulle sett
det innan.

Lat S 00 22,9°/ long W 136 8,0°

Dygnsdistans 199, kvar att segla 560 NM
Dag 15 måndag

Äntligen på södra halvklotet. Tyvärr var den sista dagen på norra
halvklotet ej så lyckosam. Kl 7 på kvällen, med sista tuggan av middagen
i munnen, gick inre förstaget av. Vi bärgade inre stagseglet och rulle
och säkrade detta på däck. Som läsare av vår blog redan vet så har vi
även ett haveri på fockens halshorn. Vi kompenserade inre staget med två
fall. Under kvällen var vi i kontakt med vårt försäkringsbolag för att
diskutera reparationsmöjligheter i Polynesien. Nu på förmiddagen har vi
permanentat arrangemanget med stormfocken och gör god fart mot målet. I
nuläget har vi fler frågor än svar och står i ständig kontakt med
försäkringsbolaget.
Trots alla motgångar är vi vid gott mod och hoppas att ni som följer oss
fortsätter att heja på.
Jag hade redan tidigt bestämt mig för att fota displayen på GPS när vi
passerade ekvatorn. Som en händelse i morgonens sysslor fick jag syn på
att nu var det snart dags, stack upp huvudet för att ropa till Th som
låg på däck och grejade med inre stagseglet i full seglarmundering att
nu blir jag där nere en stund. Fota mig skriker han, vilket jag gör. När
jag kommer ner hade vi precis passerat och första bilden blev med några
sekunder redan inne på nästa halvklot. Attans, inte ett rent oooo kort.

A very brief summary of two weeks sailing

The summarizer has moved from one apartment to another. Pretty exhausting, and on top of that internet connection problems. Will try to make a brief summary of the past two weeks. And I do recommend the Google map, kept updated by another member of the home team.

Sunday September 13th, Day 1: cleared out from San Diego. Setting sail for French Polynesia.
Monday, Day 2: settling into the routine of alternating watches. Weak winds, but making OK distance.
Tuesday, Day 3: Making good speed under skies full of stars all the way down to the horizon. No other ships, no birds but some flying fish.
Wednesday, Day 4: Wind slackening a bit. Ghosts knocking on the hull.
Thursday, Day 5: Stronger winds again, lots of sail management through the night, interrupted sleep. Then some great sailing through the day, the wind just right.
Friday, Day 6: Good speed. Using the lifelines as ever - and thinking of all the "lifelines" at home.
Saturday, Day 7: Thomas at the blog, explaining about the sails and how Anastasia sails well even in weak winds. Lots of sail power there. Later A the K reports their first fish, a golden Dorado!
Sunday, Day 8: A visit from the birds. Have been southbound, making less distance per day, for a couple of days to get back on course.
Monday, Day 9: Making record speed. Nights are getting tropically warm.
Tuesday, Day 10: A little less wind. The days are easily spent managing sails - learning a new ship - and attending to other chores, like watermaking and thending the machines. Later: very tropical, windless patches - running the diesel engines.
Wednesday, Day 11: Three plastic bottles in the doldrums - fortunately no sighting of the rumoured floating garbage island.
Thursday, Day 12: Drama! Rainstorm, gale, choppy waves. Taking in sail. Busted halyard on the foresail. Later discovering the halyard of the staysail was busted as well. Repairs.
Friday, Day 13: More drama: the three bands fixing the yoke to the mainsail busted too. Aging/material fatigue... not so strange, perhaps that it all happens at the first bit of tough weather since Anastasia hasn't really sailed for several years. The 240 meters of special lashing bands that seemd like unneccessary overweight on the fllight from Gothenburg don't seem so unnecessary any more.
Saturday, Day 14: All repairs done, steady wind from just the right quarter, great sailing.
Sunday, Day 15: New record distance, still very suitable winds. With the seas washing over the deck most of the time all hatches must be closed. Fairly muggy belowdecks. Salt, salt, salt everywhere.

Lat N 2 34,3°/ long W 134 32,0°

Dygnsdistans 203 vilket ger 8,5 knop i snitt
Dag14 söndag
Nu är drömdistansen på ett dygn uppnådd. Som ni ser har det gått undan
sista dygnet, toppar på 11 knop, ändå hade vi två rev i storen i natt.
Det är en bra vind, som ger ett jämnt tryck på seglen, så trots farten
känns det väldigt tryggt och bra.
Eftersom vi har lågt fribord tar vi en hel del vatten på däck, kan
därför inte ha öppet någonstans. Ni kan tänka er vad varmt och fuktigt
det är under däck, salt salt överallt. Vi börjar längta lite till en
lugn ankringsvik, där vi kan vädra och torka.

Lat N 5 32°/long w133 00°

Dygnsdistans 178 tim vilket ger 7,5 knop i genomsnitt
Dag 13 lördag

Samtidigt som vi fick igång seglingen igen kom det en fantastisk vind
från SO som vi väntat på, en jämn, frisk god vind som satte oss i en
stadig fart på mellan 8 och 9 knop, rätt på Marquesas. Nu har vi under
1000 sjömil kvar, så när vi passerat ekvatorn om några dagar kan vi
börja räkna ner.
Jag har slängt ut fiskelinan igen nu så får vi se om det blir något mer
blogginlägg idag

Lat N 7 41,9°/ long W 130 57,8°

Distans 103,3
Dag 12 fredag
Haverier
Precis när bloggen var skickad igår och inre stag lagat och allt flöt på
säger Th, nästa haveri, STOREN,. Det visade sig att skäddan i toppen
sitter med tre band ner i toppen på seglet. Alla tre hade gått av. Inom
24 timmar hade alltså alla band som höll seglen uppe gått av, så hårt
kan inte bara stormen ha tagit. Th tror att banden inte varit
åldersbeständiga och nu gick dem alla samtidigt, helt osannolikt.
Till saken hör , ni kanske minns ni som följt bloggen sen det packades i
Gbg att vi hade så mycket som skulle med och vi fick övervikt. I en av
väskorna låg en rulle 240 meter klassade lashingband från RoRo
international Göteborg. (Lasse P eller Anders S om ni läser bloggen får
ni ringa och tacka) Jag tyckte då att det var onödigt att släpa detta
över Atlanten, det tycker jag inte nu. Dessa band och en skicklig
konstruktör och segelsömmare, har räddat oss ur en riktigt stor knipa.
Detta jobb börjades efter en lugn natt klockan 6 imorse. Kl 13.30 var
seglet uppe igen, och nu seglar vi mot målet igen. Dieseln räcker ej att
köra hela vägen, och det är långt till assistans.
Nu skall vi bara sitta ett tag.

Lat N 9 05,9°/ long W 129 57°

Distans mot målet 81 !!!
Dag 11 torsdag
Ett stormigt dygn
Igår strax efter vi gjort middagsarbetet blev vi överraskade av ett
oväder, det kom täta täta regnbyar, mycket och stark vind och rätt emot,
sjön var oregelbunden och brant, vi höll åt än det ena och än det andra
hållet. Inte skoj att vid sådana umbärande inte ens komma fram åt rätt
håll. Vi revade och satte focken. Pang sa det på fördäck, fallet till
focken hade gått, Th var snabb på att rulla in så det blev inte trassel
så sätt. Vi fortsatte med det lilla inre stagseglet. Den tänkta
middagsfisken med räkor och skirat smör byttes ut mot en burk
ravioli.Under natten har vi hållit upp bättre mot målet, men humöret är
lite stukat. När morgonen kommer visar det sig att fallet till det inre
stagseglet också brakade ner. Det var inte själva fallet utan fästet
mellan rullen och seglet. Slitage. Eftersom vi inte kan segla utan
försegel, tog vi ner lilla rullen, fram med segelsömmarsäcken och
lagade.
Nu sitter det på plats igen. Vädret börjar även ge sig.

Lat N 10 20,27° long W 129 24,1°

Dygnsdistans 138,3, snittfart 5,75 knop
Dag 10 onsdag

Hett som h..l, halvägs men ej halvtid.
Vid frukosten idag diskuterade vi sopberget som lär flyta runt nånstans
i Stilla Havet. Hoppas vi inte hamnar mitt i det säger vi. Inom loppet
av tio minuter har vi passerat 3 plastflaskor samt diverse annat ej
nedbrytbart skräp. Vi är inne i en vädersituation nu som är helt
annorlunda, havet är annorlunda, det fattas bara att man skall fastna på
dessa latituder och aldrig komma i hamn likt den Flygande Holländaren.
För att inte bidraga till flytande sopberg slänger vi bara komposterbart
överbord, resten lämnar vi iland när vi kommer fram

Tropik extra

Nu har vi kommit in i en mycket tropisk zon, imorse hade vi 33 grader i
luften ingen vind, vi har omväxlande kört motor hela dagen. Vinden har
kommit och gått, tunga moln hänger över horisonten, luften är mättad. På
eftermiddagen kom regnet, det var underbart att bara låta det strila ner
över kroppen. Det var faktiskt första regnet sen vi åkte från Sverige.
Ikväll har vi även sällskap av månen.

Lat N 12 17,1° long W 128 9,2°

Dag 9 tisdag
Dygnsdistans 159 ´snittfart 6,7

Den friska vinden vi hade igår har nu lagt sig och vi tuffar på som
tidigare, hyfsad fart, autopilot på. Vi lägger mycket av vår kraft på
att driva båten framåt, optimera segelsättning i förhållande till
vindriktning och styrka. Högre fart måste vara under ganska många
timmar för att höja dygnets genomsnittsfart. Båten är ny för oss och vi
kan ännu inte alla kombinationer. Maskinerna kräver sitt dagliga
underhåll och igår tillverkade vi vatten. Lite högtidligt står vi och
"provsmakar" likt vinprovning framför panelen. Det blir gott vårt eget
tillverkade dricksvatten, kan buteljeras och säljas som källvatten från
Stilla Havet.
På morgonsidan såg Th den första delfinen, jag har just undrat var dom
är nånstans

Lat N 14 48,0°long W 127 19,1°

Dag 8 Måndag dygnsdistans 172´vilket ger snitt på 7,2 knop, rekord.

Nu avverkar vi latituderna på sydgående en efter en , San Fransisco
ligger på Lat N 38, San Diego Lat N32,5 och nu är vi idag på Lat N 14,
vi närmar oss zonen där norra och södra vädersystemen möts och sen efter
ytterligare ett par dagar kommer vi att korsa ekvatorn, därefter skall
vi till Lat S 9, där Ile de Marquesas ligger, vi skall till ön som heter
Nuku Hiva.
De senaste nätterna har det varit mörkt och varmt, dvs man behöver inga
extra tröjor på natten, det känns som man skulle kunna ta på det varma
mörkret. Jag minns första gången jag fick den känslan, det var på
Nuolja, en Grängesbåt där vi gick på Liberia, Västafrika och lastade
malm. När man passerade Senegal då började dom varma mörka nätterna på
vakten. Jag tyckte det var underbart då 1973, och jag tycker den mörka
värmen är lika underbar nu.

Lat N 17 36°/ long W 126 41.6°

Dag 8 söndag dygndistans 145 nm

Igår när vi avnjöt middagsfisken vid bordet i sittbrunnen, fick vi
besök av ett gammalt par, de kom flygande bredvid varandra med rörelser
exakt kordinerade. Med små vingslag svävade de med sina långa vingar
strax ovanför vattenytan. Jag hade sett den ena av dem tidigare på dagen
då han satt och vilade på vattnet bredvid något som såg ut som en
sköldpadda. Men nu var han tillbaks med sin fru, de seglade ett par varv
runt båten, nyfiket kikande vad vi hade på våra middagstallrikar. Vi
hälsade artigt på varandra och vi förklarade att vi satt här mitt ute i
oceanen och tyckte att livet var topp, livskvalité. Det äldre flygande
paret hörde inte riktigt vad vi sa, dom flög vidare. Jag hörde frun säga
nåt om att :- skulle det inte duga med fisken som den är ?

Havet ger

Nu skall ni få en riktigt bra läsning till lördagens morgonkaffe. Vi har
fångat vår första fisk, hör ni hur jag ropar, ser ni hur jag skuttar. En
guldgul Dorado, guldmakrill kämpade på kroken under eftermiddagen. Th
drog hem fisken, han var säkert en liten meter, jag stod för säkerhets
skull på sidan ifall han skulle flänga till mig. Under glada tillrop
fick vi fileat den och efteråt såg sittbrunnen ut som ett slakteri. I
min tacksamhet att slippa göra grovjobbet utlovade jag en dundermåltid
framåt kvällen. Fiskfiléerna lades då på en bädd av lök, vitlök, tomat,
fänkål, saffran och någon märklig krydda från San Fransisco. Det blev en
fantastisk middag i solnedgången på
N 19 21 /W 125 30

Lat N 20 00°/long W 126 24°

Dag 7 lördag, dygnsdistans 143,6 ger 6knop i snitt
"Natten gick hän, det grydde mot dag och dom seglade ständigt"
Nu har vi seglat 954 NM vilket är knappt en tredjedel av sträckan till
Marquesas.
A K har ägnat mycket tid att plotta lågtrycken som bildas borta vid Baja
Califonien, för att hålla koll på vilka som utvecklas till tropiska
cycloner eller t.o.m.hurricaner. Nu snart får hon börja koncentrera sig
på Doldrums (ICTZ) och om hon kan hitta något ställe där det inte är så
brett, där vi kan passera. ICTZ är intertropical Convergence Zone vilket
är den meteorologiska ekvatorn som varierar över tiden.
Sedan vi startat har vi haft svaga NNW-NNE vindar. Segelsättningen i
början var, Code 0 och full stor på dagen, och på natten tog vi ner Code
0 och hade focken i stället. Jag som är van vid en ketch tycker att
storseglet är väldigt stort. Efter lite experimenterande så har vi
funnit att ett rev i storen och Code0 när det blåser mer än 10 m/s,
annars full stor. I natt lät vi den stora lösfotade genuan (Code0) vara
uppe. Vi har inte kunnat ligga på kurs utan fram till fredag morgon skar
vi ut åt styrbord sedan har vi gippat och är på väg tillbaka mot
kurslinjen. Om prognoserna håller skall vinden vrida över mot NE-E.
Anastasia seglar bra i dessa svaga vindar vi är sällan under 6 knop och
när byarna kommer så accelererar hon snabbt upp till 9 knop.
//Th

Lat N22 22,9°/long W 126 39,0°

Dag 6 fredag, dygnsdistans 175 ger 7 knop i snitt
Vi har brassat klockan 1 tim back, nu är vi 10 tim efter er därhemma.

Livlinor.
Vi har många livlinor, vi har såna där man kan mejla till och få ett bra
svar, vi har en som håller lite koll på hurricanerna, vi har en som
håller koll på blog, vi har tre som håller koll på katten (hoppas vi),
vi har några livlinor som skall komma och hälsa på, de kan ta med sig
sånt man glömt. De viktigaste livlinorna är de vi ständigt bär på oss,
hakar fast när vi är ute, sittbrunn såväl som däck. På däck har vi en
lång lina som går från fören till aktern, där kan man vara fastsatt hela
vägen fram. Stenhård disciplin. Det är förbjudet att ramla över bord.

Naer segling aer som baest

Efter en jobbig natt blev torsdagen helt fantastisk. Vinden
stabiliserade sig och vi fick en sån skön segling, med vinden snett
akterifrån, rätt segelsättning. När vinden kommer och blåser ut seglen
kommer accelerationen igång, hon kommer snabbt upp i fart, vattnet i
aktern frasar, hon skjuter ännu mer fart, och det slutar aldrig att
frasa, man vänder blicken och ser att vi toppar tio knop på loggen.
Underbart, vi får se vad vi kommer upp i för dygnsdistans idag.

Lat N 24 34,9°/ long W 124 54,7°

Dag 5 torsdag, dygnsdistans 159 ger 6,6 knop i snitt

Dygnet som varit har inte bara varit semestersegling. Inatt har vi
lyckats hacka sönder vår sömn. Först tog vi ner gennakern innan det
mörknade, för det är svårt segel att hantera, mitt inatten kom det en
körare så att vi var tvungna att reva storen med två rev. Strax efter
det började autopiloten larma för låg batterispänning, då var
maskinisten tvungen att starta hjälpkärran. Dagen idag blir att ta igen
sömn och äta upp sig igen. Pannkakor till frukost.

Med i tidningen! - Sjörapporten NR 6 2009

I senaste numret av Sjörapporten är det en stor artikel på en och en halv sida om AK, Thomas och deras segling med Anastasia. Bloggadressen är med, så det kan bli många nya besökare.

För oss landkrabbor: Sjörapporten är Sjöfartsverkets tidning. Därför presenteras min kära syster och svåger naturligtvis som de erfarna yrkesmän på sjön de är: Anna Karin chef på Sjöräddningscentralen och Thomas skeppare på Stena Carisma. Deras långsegling med Aurora i början på 1980-talet nämns också - fram och tillbaka till Västindien var det, fast det fick inte plats i Sjörapporten.

De noggranna förberedelserna nämns, liksom EPIRBen och PLBn (som för mig bara är ord jag känner igen från en och annan söndagsmiddagskonversation. Om jag har fattat rätt så är det två olika typer av nödsändare. Väderprognoser per satellit och blogg via satellittelefonen - en helt annan omvärldskontakt än långseglingen på 80-talet. För att citera ett citat ur artikeln:

"Den gången var vi i princip isolerade från omvärlden. Den enda kontakten var med fartyg i vår närhet. Nu finns helt andra möjligheter", säger Anna Karin.

Sjörapportens läsare får också tillfälle att avundas rutten: närmast Franska Polynesien/Tahiti, därefter skärgården i Patagonien, Chile - där det är sommar till jul. Sedan får väderutsikterna bestämma om det blir Kap Horn eller Magellans sund innan kursen ställs hemåt, mot Europa.

Dagens extra

Idag har vi fört vår gennaker hela dagen, den blåser ut fint och sätter
god fart på båten.
Dagens observation gjorde vi efter det att jag tagit upp reven. Jag har
stått vid reven hela dagen , bönat och bett att någon fisk skulle bli
intresserad, jag har verkligen engagerat mig men utan framgång. Jag
skall läsa lite mer i min bok, det kanske är något med längden på linan.
Vad var det vi observerade ? Jo hela havet var fullt av små portugisiska
örlogsmän, en slags maneter som har stora undervattenskroppar och är
farliga, ovanför ytan sticker dom upp en liten geleklump, stor som en
hand. Dom var på väg åt andra hållet.

Lat N 26 25,7° /long W 122 49°

Dag 4, Onsdag, dygnsdistans 161 ger 6,7 knop
Lite sämre vind inatt och idag
Tankar från natten
Spöken finns dom. Jag undrar var spöken på havet bor. Kallas dom
havsspöken då eller hur fungerar det, vem är det som går igen på havet?
Ibland är det som om någon knackar på skrovet. Det kanske är den där
fisken jag så gärna vill fånga. Det är inte utan att man får stora
frågor och fantasier när man ser sig själv i sammanhanget. På
översiktskortet är dygnsdistanserna så små, och vi ser aldrig någon
annan båt. Dom olika spöksorterna har i alla fall en gemensam nämnare,
de försvinner när dagen gryr.

Extra inslag

Om jag hade kunnat skicka en bild över satelliten hade ni kunnat se min
fiskeplats ombord, med Cedarpluggen vispandes i vattnet och filékniven
beredd. Om jag hade kunnat förmedla en doft över satelliten kunde ni
känna hur smöret puttra i pannan och …..nej jag bara skoja….det blev
ingen fisk idag, det blev fläskotletter i smöret i pannan. Detta var
första försöket.

Lat N 28 13,6°/ long W 120 34,8°

Dag 3 Tisdag, dygnsdistans 170 ger 7,1 knop.
"AK dags att vakna, kl är tre, teet står vid navbordet". Jag tar mig ut
för att piggna till och möts av en fantastisk stjärnhimmel, Orions bälte
som är så lätt att hitta hemma, försvinner här bland miljarder av
stjärnor. Det är även stjärnor långt ner mot horisonten, som man aldrig
har tillräckligt mörker för att se hemma. En fantastisk natt blev det,
med en liggande månstrimma som kom fram ett par timmar innan solen.
Senare på förmiddagen när vi sovit ut och ses över en brunch, bestämde
vi oss för att fabricera vatten, städa och duscha. Vattnet vi tillverkar
ombord är godare än det som vi fyllde i tanken i San Diego. Lyx att
kunna tillverka vatten.
Det är väldigt öde här, inga fartyg och inga fåglar, det låg en liten
död bläckfisk på däck idag, och flygfiskarna passerar ibland. Det är
allt.

Lat N 30 26,7°/long 118 33,6 W°

Dag 2 måndag
Dygnet för oss på havet har varit till för att ställa om från normala
sovvanor, till när man bör sova för att inte vara trött sen, om ni
förstår. En av oss är alltid vaken. Vi har gjort en dygnsdistans på 155
vilket ger 6,4 knop medel. Bra för att bara vara svaga vindar. Jag har
t.o.m. börjat läsa en bok, så lunken börjar infinna sig. Om ni har sett
bilderna på båten så förstår ni var favoritplatsen är, det är närmast
nergången under "taket", där har man ett gott krypin. Jag såg också en
blå flygfisk på morgonen.

Lat N 32 36,5° /long W 117 15,0°

Avgång 11.10.
Utklareringen gick snabbt, först fick vi svara på tusen frågor I
telefonen, vänta i två timmar, sen kom tullarna ner till båten och tog
två gröna lappar vi hade i passet. Den ena frågade hur mycket diesel vi
hade när vi skulle köra så långt som till Sverige. Vi talade om att vi
skulle segla mesta tiden…
Hur känns det nu då efter alla förberedelser ?
Det känns spännande, stort, man skall väl erkänna… lite kusligt i
maggropen.
Just nu håller vi på att lämna kontakten med land, har ätit en omelett
med rödlök och tomater, solen skiner och nu är vi på väg.

Nu är det nära

Imorgon är det avfärd. Det enda som kan stoppa oss då är om utklareringen krånglar, men vi har kollat och vet viken brygga detta skall ske. San Diego är ju en gränsstad, så det är förhoppningsvis rutin.
Med facit i hand var det mer att "få iordning" än vad vi trodde. Förra ägaren hade haft henne stillaliggande längre än vad vi förstod och då tar det ett tag att få alla reläer, ventiler att vilja fungera. Det sista vi pysslat med här att få igång watermakern. Men nu kan vi tillverka vårt eget vatten. Fantastiskt gott. Vi har även nya batterier och laddningen är på topp, både hos oss och batterierna.
Nu kommer snart fiskehistorier Stefan, håll ut.

Yachtclub

Yachtclub här i USA är lite annorlunda än i Sverige. Här får man som gäst ett litet fint medlemskort som ger dig access till alla faciliteter. Blir mycket trevlig bemött och får hjälp med det mesta. Nu börjar det dra ihop sig till avfärd, vi hoppas på helgen.

Saragasso ?

När man rundade en udde skulle man komma in till San Diego, Th navigerade och jag styrde, plötsligt började maskin låta ansträngd och vattnet såg konstigt ut. Vi hade kommit in i ett stort bälte med blåstång, amerikansk storlek, extra allt. Det kändes som att styra i gyttja. Det var inte skoj, men vi kom ur det och fick göra flera stora undanmanövrar för fler områden. Natten var kolsvart och det enda man kunde gå på var att vattnet blev som alldeles blankt där desa stora samlingar av tång låg och drev. Vi gick i sakta sakta mak och ankrade till slut på en plats vi blivit rekommenderade. På morgonen när vi sjösatt dinge och satt på utombordaren för att fara in till Yacht club såg vi att vattnet var såpass klart att man kunde se roder och köl. Fick då förklaringen på trögheten, det satt som en mindre skog fast i förkant på kölen. Vi lyckades peta bort det med båtshaken. Puh vilka erfarenheter man får...muterad blåstång...kan bli till en mardröm.

Mot San Diego

I eftermiddag skall vi segla söderut till San Diego, det är där man kan göra utklareringen och få stämpel i passet. Det är ca 60 nm dit så det skall inte ta allt för lång tid. Vi har ett par saker som skall testas på resan, fungerar detta bra kommer vi inte stanna länge, annars lär det finnas allt vad det gäller sailingboats i San Diego. Fair Winds.

Långhelg i Californien

Det här är sporten man utövar här, ståendes på en surfbräda paddlar man sig långsamt fram genom vattnet med rätt böjning på benen. Jag undrar när detta komer till Bohuslän ?
För övrigt så såg ni på förra bilden att vi var ganska ensamma på ankarplatsen. Det visade sig att vi kommit mitt i en långhelg, labours day imorgon. Alla åker ut till ankarplatsen och ankrar där istället, festar, badar, paddlar, och skvätter vatten på varandra. Sjöresan för dom blir inte så lång, ca 1/4 nautisk mil. Vi får många glada tillrop när dom passerar på sina små farkoster. En del berättar att dom har en mamma från Sverige o.s.v. Men dom flesta säger "Nice boat" och det tycker vi med.

Sailing!!

* New batteries installed on Monday morning by repairman Eric.
* Monday: SAILING. Passing the Golden Gate bridge, westbound, 4pm. WITH the tide and AGAINST the wind. Choppy. Later, out on the Pacific, almost windless with a long, slow, nauseating swell
* Tuesday: A the K on the night watch. Monterey and Carmel behind them. Steady wind from the rear, black night with a narrow strip of moonlight. Later increasing wind, had to take in sail. Making very good speed. Check out the map.
* Wednesday: Second night. Entering Santa Barbara Channel. Finding their routines - taking turns sleeping. Th wakes A the K up at dawn to see the dolphins. At least 30 individuals - two or three pods, gathered to check out Anastasia and follow in her wake for a while... smiling their dolphin smiles, then hurrying on. Going to a dolphin staff meeting, sez A the K.
* Thursday: Dana Point - goal of the first leg of the trip. Visiting Th's uncle Karl Erik. Arrived past midnight, just found a quay-berth and went to sleep. Woken up by a grumpy and dissatisfied Harbour Master at six. Made arrangements with the yacht club, supposedly including wifi - but the password won't work.
* Friday: Posting from Starbucks - still no wifi. Checking the blog and reading comments (which is not possible over Iridium). Will remain at Dana Point until Tuesday, waiting for a spare relay for the AIS.

Dana Point

Här är hon guppande utanför Dana Point Yacht club. Vi njuter i det nya klimatet vi kommit till, här är betydligt varmare än i San Fransisco. Vi blir här några dagar, har beställt ett nytt litet relä som kommer på tisdag. Det är skoj att så många följer vår resa och nu har i även en liten karta på bloggen. Tack för supporten hemifrån.

Dana Point Lat 33°28N Long 117° 42W

Vi angjorde hamnen kl 01 inatt, då var vi trötta och tog bara en
kajplats. Det passade inte Harbor master, kl 06 stod en man på kajen och
sa att vi borde försvinna innan hans chef vaknade. Ja,ja. Nu ligger vi
ankrade i hamnen och här är varmt.
Vi har snackat in oss med Yacht cluben och skall få använda deras
faciliteter inkluderande WiFi. Jag tror damen gav mig fel lösenord, men
imorgon skall jag fixa detta, och då kommer det lite nya bilder från
första seglingen.

Lat 34°N Long 119°20 W

Andra natten; vi är nu på väg in i Santa Barbara channel, vi kommer att
passera en fem sex öar som är "Californiens skärgård". Vi är på väg till
Dana Point nära St Clemente, där vi skall hälsa på en kusin till Thomas
far, Karl-Erik 93 år, han har ringt oss och ordnat kajplats, så vi är
väntade. Det är ett dygn kvar.
Dygnet som passerat har varit minst sagt skiftande från starten som var
lite vind, till natten och förmiddagen där vi körde revat, men det är en
bra test på utrustning och besättning. Förutom att segla har vi mest
turats om att sova, det gäller att hitta rutinerna.
Jag blev väckt i gryningen av T, vi hade fått påhälsning av minst 30
delfiner som hoppade och följde vår väg. "Välkomna, välkomna sa dom".
Dom var så fina och såg så glada ut, men hade så bråttom att vi inte
hann växla några ord. Jag fick lite kontakt med den siste, jag tyckte
han sa att dom skulle på personalmöte!

Lat 35°28,4N Long 121°55,3W

I september
Jag har just blivit purrad ut, min sovtörn är över för denna gång.
Natten är svart med en liten strimma månljus. Vi seglar fram med vinden
akterifrån. Vi har passerat Monterey och Carmel, välkända platser på
Californiens kust. Jag äter en bit Husmans knäckebröd inköpt på IKEA.
Jag tycker världen har blivit mindre, det känns inte som vi är på andra
sidan halklotet.
Senare; natten blev lite tuffare än vi först trodde, vinden ökade och vi
fick reva. Men nu går det undan kan jag lova.

16.00 passerar Golden Gate vaesterut

Idag var dagen för avfärd, trots det sista teknikstrulet bestämde vi oss
för att gå. Vi skall be någon titta på AIS; en när vi kommer till Dana
Point. När vi passerade bron hade vi tidvattnet med oss och vinden emot,
det blev en konstig sjö. Nu ute på Pacificen är det nästan ingen vind,
en lång lång dyning som suger i magen. Jag trivs just nu bäst ute i
friska luften.